Filmverktyg. För Esmeralda Collan, 11, är pekplattan ett sätt att få utlopp för sin kreativitet – hon filmar och skapar film med den.

Mobilen är en kreativ kompis

Nyckelbarnen med hemnyckeln hängande i ett snöre om halsen är typiska sjuttiotalssymboler. I dag är barn med en smartmobil i näven en minst lika vanlig syn. Mobilen, rätt använd, är en god följeslagare visar färsk forskning.

BORGÅ Mobiltelefoner och pekplattor får allt större betydelse för allt flera barn. Föräldrarna skaffar ofta barnen en mobil av säkerhetsskäl och för att kunna hålla kontakt med dem. Men moderna tekniska lösningar ger barnen nya möjligheter, nya kanaler för att uttrycka sig själva och få utlopp för sin kreativitet. Färsk forskning visar att så gott som alla barn tar bilder och filmar med mobilen.

– I de undersökningar som hittills gjorts kring barn och mobiler har barnen inte fått komma till tals. Det vill vi ändra på och samtidigt luska reda på mera om barns mobilvardag, säger docent Sara Sintonen på institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet.

Sintonen har hållit i trådarna för forskningsprojektet Latu – Lapset tuottavat – som fokuserar på barn som medieproducenter. Projektet har gjorts i samarbete mellan Rädda barnen rf. och Aalto-universitetet.

Mobila verktyg
Målsättningen har varit att ge vuxna en insyn i barnens användning av mobila verktyg på en bred skala. Sintonen säger att man avgränsade forskningen till att omfatta bruket av mobiltelefoner och pekplattor eftersom de finns närvarande i de flesta barns vardag.

Sedan förr visste man att barn använder mobilen för att lyssna på musik, för att spela spel och för att ringa och skicka sms. Nu ville man fokusera på ett nytt högintressant område, det vill säga på bilder och videofilmer.

– Under de senaste två åren har mobiltelefontekniken gått väldigt mycket framåt och föräldrarna köper fina telefoner till sina barn. Det syns bland annat i att två av tre barn har en telefon med kamera. Det i sig betyder inte förstås att alla använder kamerafunktionen i mobilen, men möjligheten finns, säger Sintonen.

Berätta i bilder
Över trehundra tredje- och fjärdeklassare deltog i undersökningen, djupintervjuer gjordes med 17 barn. Det visade sig att en stor del av barnen använde mobilen som ett kreativt verktyg, de tog bilder och filmade – i första hand för sitt eget höga nöjes skull.

Sintonen är egentligen inte förvånad.

– Det är ett nutida fenomen att berätta saker i bilder och videofilmer.

Enligt henne var tredje- och fjärdeklassarna ganska naiva i sin mobiltelefonvärld. De flesta sparade stillbilder för sitt eget nöjes skull medan videoklippen oftare visades för kompisarna. Däremot var få, cirka 10 procent, intresserade av att lägga upp sitt bildmaterial på webben eller dela det via sociala medier.

Vill ha beröm
Barnen uppgav att de inte automatiskt visar innehållet i sin mobil för sina föräldrar, de konstaterade samtidigt att vuxna inte är särskilt intresserade av hur de använder sin mobil.

– Någon sa att "oj, om någon ville titta på mina bilder". Om ett barn lyckats skapa någonting fint så vill han eller hon gärna ha föräldrarnas uppmärksamhet, inte för att tala om beröm och beundran, säger Sara Sintonen.

Forskarna kom fram till att barnen har åtta olika användningsmotiv då de använder mobilen för kreativt bildarbete. Några specifika variationer mellan flickors och pojkars beteende hittades inte, men Sintonen säger att vissa skillnader kom fram i fråga om genre. Det visade sig att flickor filmar mindre än vad pojkar gör, i stället knäpper de mera stillbilder.

Socialt kontra intimt
– Killarnas mobilanvändning är mera socialt riktad, vi pratar kompisgäng och filmer, ibland har de till och med skrivit manuskript. Flickors bildspråk är mera individuellt, personligt och intimt, säger hon.

I mobilens bildgalleri sparas både sorger och glädjestunder – det handlar inte enbart om underhållning.

– Bilder kan ha en stor emotionell laddning. En flicka berättade att hon tagit en bild på sin mamma med mobilen, den kunde hon sedan titta på under pappaveckan, berättar Sintonen.

Mobilen kan fungera som en dagbok, barnen kan använda bilder för att komma ihåg saker, barnen kan själva prova skapa någonting motsvarade som de sett i media. Undersökningen visade att nästan hälften av barnen behandlar sina bilder i mobilens bildbehandlingsprogram – det är en helt ny kulturform påpekar Sara Sintonen.

Dokumentera
Att fotografera bakgrundsbilder för mobilskärmen är också populärt, till exempel olika strukturer verkar fascinera barnen.

– Bilderna och filmerna kan också vara lärorika. Det miljöintresserade barnet vill kanske dokumentera naturen, det kan till exempel fotografera en fin skalbagge för att senare kolla upp vilken art det är fråga om på webben, säger hon.

Enligt Sintonen är barn särskilt vetgiriga i tioårsåldern, då går de från det lilla barnets fantasivärld till en vuxnare, mera realistiskt bottnad värld. Barnen lär också sina kompisar nya saker via bilderna och filmerna i mobilen.

– Skillnaderna i hur flickor och pojkar använder mobilen har minskat. Det är mer och mer tillåtet – om man nu kan säga så – också för flickor att intressera sig för tekniska prylar, säger hon.

I undersökningen kom det fram att barnen själva lär sig hur mobilen fungerar genom att använda dem, bland annat tar de hjälp av olika applikationer.

Pekskärmsdröm
Bland tredje- och fjärdeklassarna förekom inte mobilavundsjuka, det vill säga det hittades inte belägg för att barnen jämför sina mobiltelefoner, till exempel i fråga om märke. I den här åldern hade det heller ingen betydelse om barnen hade en smarttelefon eller inte.

Däremot visade det sig att de barn som inte hade en mobil med pekskärm drömmer om att få en sådan.

– Pekskärm betyder oftast större skärm överlag, och det är en egenskap som barnen värdesätter, säger hon.

Medierna har fokuserat mycket på frågor kring strålning från mobiltelefoner och trådlösa nätverk, och Sintonen vill inte förringa den oro som många föräldrar bär på i det sammanhanget. Samtidigt konstaterar hon att mobiler som kreativa instrument för barnen är en aspekt som hittills blivit förbigången.