Ett stort smil betyder bra hygien

ÖSTNYLAND. Är allt okej i köket på din favoritrestaurang? Hur rent är det i fiskdisken i din närbutik? Och hur är det med hygienen i kommunens centralkök?

I maj tog livsmedelstillsynen i bruk ett nytt system, Oiva, för att klassificera resultaten från inspektioner i restauranger, kaféer och matbutiker. Skalan antar formen av en smilis, och det är på leendet som du som kund kan se hur det står till med renlighet och rutiner på stället.

– Skalan går från utmärkt till bra och vidare till bör korrigeras och dålig. Ju bredare smilet är, desto bättre är livsmedelssäkerhetsfrågorna skötta i restaurangen eller butiken. Det här är en positiv grej för konsumenten, säger Seija Heikkinen, stadsveterinär och hygieniker i Borgå.

Offentliga resultat
Under sommaren och i höst har restauranger och livsmedelsaffärer, i vanlig ordning, granskats i regionen. Bland annat kontrolleras att lokaler och utrustning är rena och att livsmedel och råvaror hanteras korrekt. Personalens arbetsmetoder och utbildning synas också. Skillnaden är att resultaten nu är offentliga och går att läsa på webben.

– Smilisarna är lätta att ta till sig. Skalan har kommit via EU, det handlar om ökad transparens inom livsmedelsövervakningen, säger Heikkinen.

En sur, alla sura
För att få den bästa smilisen, det vill säga den som grinar upp sig mest, förutsätts att lagen följs. Men resultatet av inspektionen bestäms enligt det sämsta betyget. I en rapport kan det alltså finnas flera utmärkta resultat, flera leende smilisar, men redan om en sak måste korrigeras så får företagaren en småsur smilis som betyg på helheten.

Det motiveras med att redan ett litet missförhållande kan försvaga eller till och med äventyra livsmedelssäkerheten, det vill säga utgöra en hälsorisk för kunderna.

– Många gånger kan allting se snyggt och bra ut, till exempel på kundsidan i en restaurang, men då man tittar bakom bardisken eller i köket så kan verkligheten vara en annan. Någon gång råkar vi på extremfall, säger Seija Heikkinen.

Städbrister
Enligt henne hittades brister, det vill säga saker som måste korrigeras, hos 20 till 30 procent av de undersökta ställena. På ett par platser var förhållandena dåliga. Ofta har anmärkningarna att göra med städning och renlighet, samt med förvaring av livsmedel.

Genom att titta på inspektionsresultaten på webben kan man, utöver de utdelade smilisarna, ta del av de konkreta observationer på detaljnivå som inspektören gjort. Det kan till exempel heta att "städredskapen är i dåligt skick”. I medeltal görs en inspektion per år, men ifall det finns brister så sker det snabbare.

– Hittas det mindre brister så får företagaren i allmänhet två månader på sig att åtgärda problemen. Är situationen däremot alarmerande ingriper vi direkt. Då kommer vi på återbesök inom några dagar för att se efter om de bättrat sig, säger hon.

Jämför resultat
Genom att jämföra äldre och nyare resultat kan man som kund följa med om det skett förbättringar.

För närvarande är matbutiker, kiosker, restauranger, kaféer, grillar, snabbmatsställen, pubar, lunchrestauranger och storkök en del av Oiva-programmet. Till exempel Alko-affärer, utomhusförsäljning och kioskbilar är inte med i det här skedet.

– Oiva breddas stegvis till att omfatta alla livsmedelsföretag senast år 2015, säger Seija Heikkinen.

Oiva-systemet koordineras av Livsmedelssäkerhetsverket Evira.