Det ska smaka bra och se bra ut

SIBBO. Anders Wikström har alltid älskat att äta och baka kakor. Hans passionerade intresse för bakning har hållit i sig i tjugo år.

– Bakning tolkas ofta som en grej som kvinnor gör, men det är en förlegad tanke. Bakning är jätteroligt och inte alls svårt, det kräver bara lite fingertoppskänsla, säger han.

Anders favorit framför andra är den traditionella kanelbullen och då kanelbullens dag firas den 6 oktober kommer han garanterat att fira han också. Han är mycket kritisk till köpisbullar, får han bestämma så ska det vara maffiga, saftiga, stora bullar. Kännetecknande är att han mäter kvaliteten på ett kafé utifrån smaken på deras bullar.

– Det finns ingen tradition av kafékultur i Finland. Tänk, i Sverige har man till och med ett eget ord för att sitta ner och dricka kaffe och äta bulle, fika. Det berättar mycket, säger han.

Hans familj är bortskämd med färskt bröd och bullar, han bakar inte varje dag, men visst får familjen njuta av färskt bröd eller goda bakverk oftare än genomsnittet.

– Hittar man inte det man tycker om i butiken så får man se till att laga det själv, säger han och tillägger att "jag var lite större då jag var mindre".
Nu är Anders hur smärt som helst, trots faiblessen för bakverk.

– Jag älskar gott bröd och goda bullar men det finns ingen annan utväg än att springa bort det man äter.

Snabb i köket

Anders är van, snabb och skicklig, och det ser busenkelt ut då han trollar fram söta läckerheter i hemmaköket. Men bakning är en komplicerad konst som kräver noggrannhet, man måste följa receptet annars kan det hända vad som helst.

– Lite kan man justera. Och visst vet jag då jag gör en bulldeg om den kräver mera mjöl eller inte.

Inspiration får han från olika håll, han ser på vissa teveprogram och prenumererar på några tidningar om bakning. Alltid finns det fester och födelsedagar att fira, då kan han prova lite nya saker.

Säsongbetonat

Den här eftermiddagen har han säsongbetonat bak på gång, det blir äpple i olika former. Anders börjar med att lägga grunden till bulldegen, han matar hushållsmaskinen med ingredienserna och låter den köra degen en god stund.

Maskinen är en oumbärlig hjälpreda, den klarar till exempel att knåda bulldegen dubbelt så snabbt än vad han själv skulle klara för hand.

– Man får vara lite lat. Bulldegen måste vara spänstig för att det ska bli gott, säger han.

Några halvmesyrer godkänner Anders ändå inte: då han bakar så görs allting ordentligt.

– Jag är petnoga och vill att det jag gör ska se proffsigt ut. Det jag bakar ska vara perfekt, det ska smaka gott och se gott ut. Det är precis som med mat, man äter ju med ögat också, säger han med eftertryck.

Anders kräver mycket av sig själv, men också en perfektionist kan ha flera sidor. Han gillar rustika och robusta bakverk, som bullar, men han tycker också om att finlira. Ett gott exempel på det är tarteletten med syrligt äpple och italiensk maräng som han också har på gång.

Äppelröra

Anders är väl organiserad i köket, han plockar fram det han behöver och städar efter hand. Det går undan.

Blandningen av tärnade äpplen, smör, socker och kanel har svalnat efter att ha kokats upp på spisen. Anders klickar äppelröran på den kavlade och kanelsmörade bulldegen. Raskt skär han fyllningsstinna strimlor av degen.

– Det ska vara saftiga snurror. Ett knep är att snurra bullen som en knut och låsa den, då håller den formen bättre, säger han och demonstrerar hur han snor bullen tre varv runt fingrarna och viker in den sista degsnodden under bullen.

Bullarna toppas med kardemumma och råsocker.

– Jag krossar alltid kardemumma med morteln, det ger bättre smak.

Råvarorna viktiga

Råvarorna är viktiga, och Anders hamstrar till exempel mandelmassa och äkta nougat utomlands. Och smör ska det vara när man bakar, han ger inte ett ruttet lingon för växtfettbaserat margarin.

När bullarna snurrats färdigt så låter Anders dem jäsa ytterligare en timme innan de åker in i ugnen. Kardemummadoften som sprider sig i mormors gamla kök är sagolik.

Nu lägger han sista handen vid äppeltarteletten. Bottnen, mördeg med en mandelkärna, är gräddad och Anders fyller på med aningen syrliga äppeltärningar och ringar in med marängklickar.

Bränna maräng

Till sist bränner han av marängen med en liten blåslampa och toppar med ett vackert litet äpple - en skapelse i målad mandelmassa visar det sig.

– Mandelmassa är en perfekt grej att baka med, den ger god smak och är saftig. Jag älskar mandelmassa och nötter.

Tarteletten med sin äppelkrona är så vacker att det tar andan ur en. Anders är nöjd, kakan motsvarar precis visionen han hade innan han satte i gång.

– Det är roligt att lyckas, man blir så där lite fånigt stolt, säger han.

Andäktigt smakar vi på tarteletten, och ni kan säkert gissa; smaken är minst lika överväldigande som utseendet.