Som ler och långhalm

Viktoria och Wilhelmina Grönqvist är just femton år fyllda och de är slående lika, enäggstvillingar som de är. De får alla de vanliga frågorna; kan folk skilja er åt, vet ni själva vilkendera ni är, hur känns det att vara tvilling.....

Flickorna bara ler lite överseende, folk brukar lugna ner sig efter en stund.

– Visst är det lite irriterande då folk pekar och viskar och drar i sina kompisar. De kommenterar till exempel att vi går i samma takt och så kommenterar de vårt utseende.

Tvillingar får ofta tåla att omgivningen ser dem som en person i två exemplar och att folk inte ids lära sig deras namn.

Wilhelmina och Viktoria gör det inte lättare för omgivningen att separera dem genom att till exempel klä sig olika.

– Vi gillar samma saker så då blir det så här. Och det skulle kännas konstigt att gå i olika kläder, säger de och medger att de alltid shoppar tillsammans.

Ensam skulle vara konstigt

Wilhelmina och Viktoria har ofta fått frågan om de inte borde vara lite åtskilda. För att utvecklas som individer och inte som ett par.

– Lärare har tyckt att vi kanske borde gå i skilda grupper, att det skulle vara bra för oss att vara lite åtskilda. Men vi har inte velat.

Att skiljas åt ens för en vecka verkar vara en omöjlig tanke och har ännu inte hänt.

– Det skulle inte gå, det skulle kännas så tomt. Men vi har nog ibland gjort så att till exempel bara en av oss följer med pappa till butiken.

De är så vana att hela tiden vara intill varann att det sker lustiga saker om den andra inte är med. Sånt kan hända till exempel då den ena är sjuk.

– Jag stod en gång i apoteket och talade för mig själv.

Två identiteter

Tvillingrelationer är naturligtvis olika och alla är inte så nära varann som Wilhelmina och Viktoria. Men alla tvillingar måste på något sätt hantera två identiteter;  den egna och tvillingidentiteten. Många gånger tar det sig uttryck i att ett tvillingpar nästan demonstrativt tar avstånd från varandra, betonar sin identitet genom att ständigt välja annorlunda, vara av annan åsikt och gå olika vägar.

I Viktorias och Wilhelminas fall är de som ler och långhalm och de ser varandra som bästisar.

– Vi har till och med gemensamma vänner.

Då det blåser och då någon går åt den ena så står de alltid på varandras sida, men det betyder inte att de aldrig grälar sinsemellan.

– Vi gnabbas nog ganska ofta när vi är hemma. Det blir gräl om småsaker, inget allvarligt.

– Om jag brister i gråt, så gör Viktoria det också, säger Wilhelmina.

Som alla enäggstvillingar så måste även Wilhelmina och Viktoria pröva om det går att lura folk.

– Bland annat på lågstadiet så bytte vi plats för att se om läraren skulle märka nåt. Det gjorde läraren inte.

Framtiden hand i hand

Att intervjua tvillingarna är utmanande för de gör det som är så vanligt för just tvillingar; den ena inleder satsen och den andra fyller i.

Båda två har nog grunnat på hur framtiden ska se ut och båda inser att de i något skede måste lära sig att vara åtskilda.

Hur går det till exempel med killar, har det hänt att ni varit intresserade av samma kille?

– Vi har nog lite olika smak, så det har inte hänt.

Med tanke på framtiden så ser planerna tillsvidare ändå ganska likadana ut.

– Vi har åtminstone ännu likadana planer och det kan gå så att vi studerar samma ämnen. Vi har ju samma medeltal och oftast samma vitsord i olika ämnen, resonerar de.

Då de försöker fantisera om framtiden så kommer de fram till att de säkert kommer att ha intensiv kontakt med varandra även som vuxna.

– Men det är inte säkert att vi bor tillsammans då vi studerar. Åtminstone gör vi det inte som vuxna, säger Viktoria och tittar lite frågande på Wilhelmina, som nickar instämmande.

På samma våglängd

Tvillingar sägs ofta känna på sig om det händer den andra något. Wilhelmina och Viktoria säger att det nog ofta sker, men eftersom de är fysiskt nära varann hela tiden så är det inte ofta det uppstår sådana situationer.

– Härom dagen kände jag på mig att nåt inte var som det skulle. Då hade Wilhelmina kört med scooter och det tänkte gå illa, så hon måste stanna och lugna ner sig...

– ...och så brukar vi ofta tänka på samma saker eller så berättar den ena en sak och om en stund så kommer den andra och berättar samma sak.

Även fritidsintresset fotboll delar de.

– Då är den ena av oss på vänsterplan och den andra på höger.