Laddat. Häxan (Johanna Lehesvuori) förvandlar prinsen (Petter Kevin) till en blå liten fågel. Foto: Egil Green.

En stjärna är född

Eldsjälarna bakom nya tvåspråkiga Östra Nylands teater visade med premiärpjäsen "Fågel Blå" på Grand i torsdags att en ny stjärna är född. Med yrkesmänniskor bakom och på scenen får Zacharias Topelius musikaliska sagospel det lyft som gör föreställningen till ren teaterkonst.

Fågel Blå

✭✭✭✭✭
Östra Nylands teaters premiärpjäs.
På Grand.
Av Zacharias Topelius
I rollerna: Marjorita Huldén - Drottning Sibylla Borgar Gardarsson - Konung Guido  Ilona Wiksten - Prinsessan Florinna. Alexandra Gustafsson - Prinsessan Forella. Petter Kevin - Prins Amundus. Kim Gustafsson – Drottningens rumormästare Holofernes/trollkarlen Deoletus. Fabian Silén – Drottningens hovmästare Mangipani. Johanna Lehesvuori – Häxan Sysis Riitta Leivo – Rosa, kammarjungfru. Kajsa Ek – Lila, kammarjungfru. Mila Fagerlund och Olivia Kärkkäinen - alver.
Musiker: Jarmo Romppanen - gitarr. Timo Tuppurainen - bas. Hannu Risku - slaginstrument. Ari Suomela - dragspel. Kai Olander - flöjt.
Regi: Helena Hasselblatt.
Musik: Mia Makaroff.
Kläder: Essi Lehtonen i samarbete med Inveon.
Smink: Minna Röhr i samarbete med Amisto.
Scenografi: Maria Antman.
Grafisk planering: Anna Sarkama-Antila.
Premiär 10.10. kl. 19.
Speltid: c. 2 t inkl. paus.
Visas ännu 11.10. kl. 19, 4.12. kl 10 (skolföreställning) och kl. 19 samt 5. 12 kl. 19 och i fyra föreställningar i januari och februari 2014.

Men så är ju Fågel Blå inte vilken pjäs som helst. En inte helt obekant herre vi namn Ingmar Bergman satte upp Fågel Blå som Sagoteaterns tredje föreställning i Stockholm hösten 1941. En 23-årig Ingmar Bergmans regiarbete av Fågel Blå, med kommande första hustrun Else Fisher som koreograf, inkluderade Bergman själv som den onda drottningens hovmästare.

Ont och gott

För dagens teaterpublik kan det vara skäl att understryka att Fågel Blå ingick i Zacharias Topelius Läsning för barn utgiven 1865-1896. I det digra verket förekommer inte bara sagor utan också lekar, barnpjäser, som visar hur viktig teatern var för Topelius som ett instrument för inlärning i skolan.
Teatern utgjorde med andra ord ett angeläget topelianskt pedagogiskt redskap men inte av disciplinära skäl eller för innötning av läxor utan för att den utvecklade fantasin och inlevelsen, känslan för rätt och fel. "Den sceniska leken lärde barnet att se skillnaden mellan goda och onda handlingar, att vara barmhärtig mot fattiga och alltid tala sanning", som det understryks på Dramawebbens svenska nätsidor.

Ränksmiderier

Fågel Blå är sagospelet om kungen på Cypern (Borgar Gardarsson) som inte vågar försvara sin dotter Florinna (Ilona Wiksten) mot drottningens (Marjorita Huldén) och hennes hovmästares (Fabian Silén) onda anslag och låter sin gemål gifta bort sin egen dotter, den bortskämda Florella (Alexandra Gustafsson) med prins Amundus (Petter Kevin).
Prinsen som ändå förälskat sig i Florinna vägrar gifta sig med Florella så drottningen låter en häxa (Johanna Lehesvuori) förvandla honom till en blå liten fågel. Florinna inspärras i ett torn men med hjälp av en god trollkarl (Kim Gustafsson) återfår han sin skepnad av människa och sagan slutar lyckligt.

Kvalitet

Östra Nylands teaters version av Fågel Blå är kvalitetsteater med starkt skådespel och bra flyt.
Troget originalet låter regissören Helena Hasselblatt också friska fläktar dra fram över scenen. Hit hör Mia Makaroffs moderna musik, framförd av en välspelande femmanna orkester. Till dynamiken bidrar i hög grad också en mobil scenografi med rörliga delar, som smidigt förändrar scenen efter behov.
Sällan ser man heller en pjäs där en genomtänkt ljussättning spelar en så avgörande roll för helheten. Den sköts av Lukas Lönnroos och ger hela föreställningen det nyansrika spektrum mellan mörker och ljus som understryker själva handlingen. Samtidigt bär ljusdesignen över det tuggmotstånd pjäsen eventuellt kan förorsaka.
Texten på rimmad vers visar inte bara på Topelius språkliga genialitet utan är också ett nöje att lyssna till och bildar en egen scenisk musik.

Drama och humor

Skådespelet innehåller dramatik och vissa humoristiska toppar. Hit hör Alexandra Gustafssons läckra gestaltning av den bortskämda prinsessan Florella som drottningen satt på diet. När tillfället yppar sig, stoppar hon med den vrålhungriges hela frenesi i sig länkkorv för kung och fosterland inför en förbluffad prins Amundus.

Sångnumren är bra med Ilona Wiksten och operasångaren Johanna Lehesvuori som pjäsens stjärnor. Till skådespelets bästa stunder hör en laddad scen när häxan förvandlar prinsen till fågel. Men för att låna en strof ur Povel Ramels Ittmahoa "får ni inte se något under i dag", förvandlingsnumret antyds enbart. Priset tar ändå slutkampen mellan den gode trollkarlen (Kim Gustafsson) och häxan (Johanna Lehesvuori) som i en opera-aktig duell avgör prinsens öde.

Östra Nylands teater har klarat av sitt elddop med glans. Hoppas även publiken inser att vi äntligen fått en tvåspråkig och därmed också en svenskspråkig yrkesteater till Borgå  -  en teater som garanterat kommer att höra av sig i framtiden, bara den får det gensvar endast allmänheten kan ge den.