När tvåsamheten… får ett pris

Men var Victoria så trångsynt och var hon bara en älskande kvinna för sin principfaste tyske man Albert? Det får vi förmodligen aldrig veta och frågan är om vi egentligen behöver veta. Då blir följande fråga: Varför har en finlandssvensk författare valt att skriva en roman om just Victoria? Jag kan trots en viss tvekan konstatera att Tahvanainens bok ändå bjuder på en del intressanta infallsvinklar.
Korsläsning
Jag har korsläst Bär den som en krona med Lytton Stracheys klassiska Victoriabiografi. Tahvanainens bok följer den långt. Det är berättelsen om ett ensamt barn och en kvinna, vars framtid är förutbestämd och vars uppväxt sker med detaljrika regler och palatsintriger. En framtid utan val, utom på en punkt: sitt äktenskap kan hon bestämma själv. Och hon besluter sig för som det kan verka en fantasilös nobody.
Men det visar sig att han, Albert, har egna ambitioner för både henne och sig själv. Victoria växte upp dels överbeskyddad av sin mor dels omgiven av dekadenta farbröder med den egna livsnjutningen i fokus. Hennes man var uppvuxen med stenhård disciplin. Hon var van vid att vara en yrkesverksam kvinna, drottning i ett av tidens mäktigaste länder. Men i Alberts värld var det mannen som satte agendan. Det måste oundvikligen uppstå krockar.
Betalade ett pris
Men Victoria behövde Albert, hennes behov av tvåsamhet och närhet till en annan människa hade sitt pris. Under de många graviditeterna var det lätt att låta arbetet glida över till honom, men vilken blev då hennes uppgift, att bara föda barn? Hur skulle hon kunna anpassa sig till Alberts behov av ett strikt inrutat liv, hon som var van vid att det var hennes vilja som gällde. I deras relation ställdes hans vilja och hennes vilja att vara honom till lags mot varandra.
Sanna Tahvanainen skildrar alldeles utmärkt rollspelet mellan två väldigt olika personligheter och Victorias svårigheter att lära sig leva med det faktum att Albert ville ha en egen roll och att det skapade kollisioner i deras äktenskap.
Vad har då en engelsk drottning för relevans för dagens läsare? Ingen alls utom ur en rent historisk synvinkel. Men Bär den som en krona påminner oss om makt- och rollspelet mellan mannen och kvinnan. Det blir en roman om historiska personer beskrivna ur dagens könsperspektiv. Frågan är bara om inte samma sak kunde ha sagts utan att Victoria av England hade blivit involverad eller om det är just den historiska personen som ger berättelsen ett mervärde.

Ingeborg Gayer