Även lördagens jazzfest var mycket populär

BORGÅ. Sedan ringde han till Mikko Helevä som redan hade sin hammond i Grand och han kunde komma och spela. Så istället för saxofon, gitarr och trummor blev det saxofon hammond (Helevä) och trummor Joonas Riippa. Med den sammansättningen var Kannaste tvungen att tänka om vad han skulle spela och till slut fick han de andra musikerna övertalade att spela ett set med bara ballader. Vi fick höra mest Kannastes egna kompositioner. Vackra, slumrande melodier.
Risken för att det skulle bli alltför sömnigt räddades till stor del av Riippas fenomenala trumspelande. Kannaste bodde en tid i New York och hade som mål att komponera en låt per dag. My New York Darling var en av de kompositionerna som fick se dagsljus första gången på lördagen.
Avslappnat
Efter pausen var det vissa som himlade med ögonen då de förstod att efter ett set med ballader skulle en duo avsluta kvällen och därmed festivalen.
Albert Sanz på piano och Percio Sambeat på altsaxofon, båda från Valencia, Spanien är båda den konstnärliga ledaren André Sumelius goda vänner. Som en duo inleddes också konserten. Avslappnat och vackert där musikerna turades om att spela solo och man märkte att de njöt av vad den andra gjorde.
Efter tre, fyra låtar kallades André Sumelius in bakom trumsetet och Antti Lötjönen tog upp kontrabasen. De hettade till snabbt och André visar sin mera kreativa sida i den här uppsättningen. De flesta låtarna som spelas var komponerade av Sambeat själv. En intressant blandning av bop, post-bop, freejazz, och en blandning av funk kryddat med litet flamenco. Gott smakar det och bra låter det.
I sin helhet blev Porvoo Jazz Festival en lyckad satsning. Grandsalen var slutsåld båda kvällarna. Jamsessionerna i Zum Beispiel drog också fullt hus så vi kan lugnt se fram emot en fortsättning på festivalen nästa år.

Mikael Green


Porvoo Jazz Festival
✭✭✭✭✩
På Grand
Lördagen 14.9.
Kannaste/Helevä/Riippa
Albert Sanz, Perico Sambeat.