Livskris och uppbrott

Desirée är en kvinna kring fyrtio som en dag får nog, avslutar sina pågående arbetsuppgifter på ett inkassoföretag i Sverige, packar ihop och går.
Hennes sista arbetsrelaterade uppgift är att besöka en kvinna som hon av någon orsak har fattat sympati för. Det är en mamma med småbarn som har betalningssvårigheter. Desirée visar henne hur hon ska göra för att slippa bli ett namn i registren över personer som inte klarar av sina räkningar. Sedan packar hon sin väska och beger sig först till sitt föräldrahem för att därifrån åka vidare med färjan till Finland, landet som familjen en gång lämnade.

Mamman har varit en stark, självständig kvinna med egen affärsrörelse men glider nu allt mer in i Alzheimerns oförklarliga verklighet. Fadern kämpar inte bara med att klara det dagliga livet med hustrun utan också med sin egen MS som gör honom rullstolsbunden. Systern är en jäktad, framgångsrik affärskvinna och systrarna har inte mycket gemensamt vare sig med varandra eller med den frånvarande brodern som sysslar med småskumma affärer. Efter det snabba besöket hos föräldrarna fortsätter resan till Finland och orten Kristineby någonstans i Österbotten, på jakt efter det förflutna.

Äkta men diffust

Yvonne Granqvist Schultz har byggt upp sin andra roman, Under blodboken finns alltid skugga, som en roadmovie där handlingen rör sig på både ett yttre och ett inre plan och byggs upp i episoder från olika tider som griper in i och belyser varandra. Personen Desirée formas av den hon var i barndomen och ungdomen, av händelser, möten och minnesbilder.
Berättelsen löper rätt mödolöst mellan de olika tidsplanen och det finns flera skildringar av småstadslivet i Kristineby som känns både trovärdiga och äkta. Sådana är mötet med den före detta fästmannen eller med de två gamla damerna i bokhandeln som var en oas för en liten flicka som tilläts botanisera i fred utan vuxeninblandning, bara fick lätt vägledning och inspiration för sin läslust.
Så långt fungerar berättelsen. Däremot är det i slutändan svårare att riktigt få grepp om varför Desirée lämnade allt och gav sig iväg för att söka sitt liv. Den vuxna Desirée förblir märkligt diffus och ogripbar. Problemet är kanske att romanen har för många trådar som aldrig knyts ihop och som helheten lider av så att läsaren lämnas med alltför många frågetecken.  

Ingeborg Gayer