Dansteater är livsglädje

Produktionen var föreningens hittills största satsning och utan tvivel en succé. Under ledstjärnan att alla medverkande är lika viktiga och skall få delta hade primus motor Wiola Lönnberg tillsammans med koreograferna gjort ett utmärkt arbete där allt från riktigt små flickor och pojkar till mogna kvinnor dansade sig fram genom sagan grundad på berättelsen om prinsessan Törnrosa som sticker sig på en slända i slottet och somnar in med hela slottspersonalen i hundra år.

Eller nästan, för den här sagan visade vara en betydligt moderna version än förlagan. Allt går som i förebilden till det är dags att vakna upp: det sker i nutid till en kakofoni av mobiltelefoners ringtoner som får prinsessan (Maryelle Steffansson) att gnugga sömnen ur ögonen, efter att en häftig blixt redan hjälpt till att väcka upp folk litet till höger och vänster. Sedan blir det jam på slottet och grande finale med alla cirka femtio dansare plus danslärare på scenen.

Näpet och häftigt

Med Catharina Latvala som berättare och tidvisa inslag av stillbilder på en duk framför scenen medverkade omkring femtio dansörer i åldern tre till sjuttiofem år med attityd och inlevelse till smittande bra musik.

Det betydde att scengolvet invaderades av dansare från grupperna sagogymnastik, 7-9-åringarna, 10-12-åringarna, högstadiegruppen, de unga vuxna, Lady jazzgruppen, Redskapsgruppen och breakdansarna. Näpnast framstod de små sagodansflickorna i Rosornas dans till toner av Tjajkovskijs Blommornas  vals, men redan i följande nummer ekade rockmusiken häftigt när 7-9-åringarna dansade Fjärilsrock.

Ladyjazzgruppen agerade både clowner och rövare medan de yngre och äldre pojkarna gav fina prov på sin kunskap i breakdans. Också  de unga pigorna och kockarna på slottet svarade för hjärtknipande och goda dansnummer.

Redskapsgymnastikgruppen tillsammans med koreografen Frank Eisentrautck belönades med många applåder när de byggde upp levande mäniskofigurer i numret Flying circus.
Inte ens litet strul med tekniken drog ned humöret i féernas dans i gruppen med jazzdans för yngre damer, efter det gick allt igen som smort och sagan slutade under lyckliga stjärnor och i uppsluppen stämning.
En Törnrosa Saga i söndags var en värdig och entusiastisk avslutning på veckoslutets sällsynt massiva finlandssvenska kulturgiv i Borgå, den som började i fredags med Lucas Lönnroos Michael Jackson-show och fortsatte med Cawiars Eurovionskonsert på lördagen. Karakteristisk för dem alla var just inslaget av konstformen dans.