Masspsykosens mörka anatomi

Skolan har dragits in och 42-åriga Lucas (Mads Mikkelsen – Casino Royale) har börjat som lärare på dagis samtidigt som han håller på att hämta sig efter sviterna av en svår skilsmässa. Han vill ha mera tid med sin tonårsson (Lasse Fogelstrom) men ex-hustrun, som vi bara hör på telefon, är motsträvig. Livet glider ändå sakta tillbaka på rätt köl när han inleder ett förhållande med dagisets städerska (Alexandra Rapaport - En gång i Phuket) och sonen kommer för att hälsa på.

Sedan förändrar en liten lögn hans liv i grunden. Hans bästa väns dotter, lilla Klara (Annika Wedderkopp) påstår nämligen att Lucas skulle ha antastat henne sexuellt på dagis. Som tittare vet vi att Lucas är oskyldig och den känsla av ilska och hopplöshet som filmen väcker hos åskådaren när Lucas hamnar i skottavlan för det lilla konservativa arbetarklassamhället är omskakande.

Frikänd i rätten, men dömd för evigt av sina medmänniskor, tvingas Lucas förskjuten, misshandlad och desillusionerad hålla sig inomhus, för att gång på gång hamna ut för den ena otrevliga överraskningen efter den andra. Parallellerna till den torterade Jesus är inte långsökta, i synnerhet som Mads Mikkelsen med hela sitt väsen och med sina handlingar visar sig vara den snällaste av människor.

Oantastligt bra

Hela iscensättningen, manuset, fotoarbetet och skådespelet är oantastligt bra. Redan i inledningen ser vi vilka machomän som befolkar det danska jägarsamhället. Och när civilisationens tunna ytskikt brister finns bara det primitiva våldet kvar. Också kvinnorna dras med i hetsjakten på ett lättköpt offer i en för vår tid typisk paranoid och sjuk värld fylld av rädsla och misstänksamhet, och där mediedrevets feta rubriker tornar upp sig skyhögt över sanningen.

Thomas Vinterberg som redan i filmen Festen (1998) skickligt blottade dolda familjehemligheter gör Jakten till ett emotionellt och berättarmässigt mästerverk. Fortfarande avtäcker han negativa mänskliga mekanismer. När höjdpunkten är passerad hoppar handlingen framåt i tiden. På det sättet slipper tittaren konfronteras med ett onödigt förklarande och det för den genomsnittliga amerikanska filmen typiska melodramat. Ändå sparar Thomas Vinterberg på en oväntad överraskning i filmens slutmetrar.

Mads Mikkelsen som mestadels spelat skurk gör med sitt minimalistiska och naturalistiska skådespel en verklig glansroll. Samma gäller hela det starka typgalleriet i filmen och speciellt Annika Wedderkopp som fått en personregi som gör henne till en stor barnskådespelare. Missa inte Jakten. Den är årets hittills starkaste film. 5/5