Klassisk konst med modern twist
Med utställningen Skimmer tar Krister Vikström betraktaren med på en finstämd resa i konsthistorien. I ett skulpturalt uttryck utforskar han gränslandet mellan ljus och skugga.
BORGÅ Krackelerande ytor. Fragmentariska kvinnomotiv. Rödskiftande patina. Det ligger en finstämd lyster över Borgåbon Krister Vikströms målningar som visas på Kulturhuset Grand i januari. Motiven har kommit till under en intensiv period förra hösten och resultatet är en serie skimrande målningar där en klassisk air kombineras med moderna nyanser.
– Jag har försökt skapa någonting expressivt som andas nutid men som samtidigt tar avstamp i den klassiska skulpturen. Jag rör mig i ett illusoriskt gränsland och fascineras av hur skulpturens döda materia kan se levande ut i rätt ljus.
Vikström, till vardags bildkonstlärare, är en stor vän av klassisk konst och hans målningar hämtar fullt skönjbara intryck från konsthistorien. Det handlar inte om att skapa direkta kopior av antika skulpturer, utan han har närmast hittat inspirationen i hur skulpturerna levandegörs via ett ständigt spel mellan ljus och skugga.
Skimrande spektrum
– Vad är skimmer? Det är hela spektret, det ständigt pågående spelet mellan ljus och skugga. Ljus och mörker går hand i hand. Ur skuggorna strålar ljuset extra klart, precis som det också i en sjuk människas inre finns en låga som lyser klart.
- Krister Vikström ställer ut målningar på Kulturhuset Grand.
- Expon pågår till och med den 31 januari och är öppen vardagar kl. 12–18.
Processen bakom målningarna i expon Skimmer präglas av motpolerna ljus och mörker. "Min sons älskade mor lever med en svår och obotlig neurologisk sjukdom" skriver Krister Vikström i en presentation av expon. "Ibland känns det som om sjukdomen var ett mörker som vill tränga undan ljuset". Med målningarna har Vikström samtidigt bearbetat relationen och i motiven reflekteras en väldigt personlig process.
– I något skede funderade jag på om jag alls vill ställa ut tavlorna. Men sedan kom jag fram till att jag hoppas att någon annan kan få någonting ut av att se dem.
Hoppets ljus
Ljuset och skuggorna är väsentliga för hans konst också på ett symboliskt plan, och nuddar till en del vid kyrkliga sinnebilder.
– Jag rör mig kring gudomligt ljus och dödsskuggor, och i målningarna finns ett visst mått av lidande. Ändå vill jag se att det är hoppet som segrar.
En viktig del av skapandeprocessen ligger för honom i själva tekniken. Krister Vikström lystra målningar har en dragning åt det murala – tänk slitna väggmålningar i Pompeji – och han närmar sig motivet nästan som en skulptör: han gnuggar bort färgen och lockar fram de madonnaliknande kvinnofigurerna.
– Jag grundar duken med lim, sådant som man brukar grunda oljemålningar med, och bakar in cement i blandningen. Färgen sprätter jag på duken och sedan "tvättar" jag fram motivet genom att lyfta fram ljuset och betona skuggor.
Upptäcker motivet
Han gillar det experimentella i tillvägagångssättet, men egentligen följer han ett synsätt som Michelangelo uttryckt i fråga om sin skulpturkonst. Enligt Michelangelo döljer varje stenblock en skulptur och det är skulptörens uppgift att upptäcka den. På motsvarande sätt upptäcker Vikström de skimrande, stundtals skira gestalterna som befolkar hans målningar.
– Motiven får flöda fram spontant och det har varit väldigt spännande att hitta den slutgiltiga ytan.
Själv kommer han att utnyttja utställningen också i pedagogiskt syfte. Tillsammans med sina elever kommer Vikström att besöka utställningen på Grand och samtidigt passa på att lyfta fram de konsthistoriska konnotationerna samt föra fram tolkningsmöjligheterna de ger.
Krister Vikström ställde senast ut för fem år sedan.