Gammal saga blir kabaré i Lovisa
Loviisan Teatteri inleder året storstilat med pjäsen Jörö-Kabaree som baserar sig på den gamla barnsagan om Drummel-Petter. Såväl texterna som musiken är nyskrivna.
LOVISA Dunja Katz blev redan som liten bekant med sagan om Drummel-Petter via den äldre släktgenerationen. Hon fick de lite skrämmande historierna om bland annat Pelle Snusk och Konrad Tumslickare berättade för sig och fascinerades av berättelserna som tog fasta på författaren Heinrich Hoffmanns uppfostringsmetoder som inte längre var gängse här hos oss.
– Att det som är kusligt också är intressant var en av våra utgångspunkter då vi för nästa ett år sedan började bearbeta idén om en pjäs med Drummel-Petter, eller Jörö-Jukka som han kallas på finska, som tema, säger Katz.
Textförfattarna Daniel Katz, Marja Kurkela och Liisa Ryömä fascinerades av de rätt så hemska sagorna, där till exempel Konrad Tumslickare får tummen avskuren då han inte slutar suga på sitt favoritfinger. Loviisan Teatteris januaripremiär Jörö-Kabaree i regi av Kaija Kiiski är ändå ingen pekpinneaktig pjäs om hur man ska tukta sina barn, utan manusskribenterna har gjort Hoffmans karaktärer nutida och via metamorfosen även relevanta för en 2016-års publik.
Nutida synder
– Pjästexten förflyttar sagan och anpassar moralreglerna till de mönster vi lever enligt i dag. I Jörö-Kabaree är det inte en elak pojke som sparkar en hund och blir biten för att han förtjänar det, här tar vi mera fasta på det som i dag anses vara rätt och orätt eller moraliska synder. Som att till exempel var tjock eller fattig verkar numera betyda att man är dålig på något sätt, beskriver Dunja Katz.
Fokuseringen på yta i dagens värld och den så kallade "pissismentaliteten", det vill säga tankegångarna hos en del tonåringar, är ett av ämnen som textförfattarna tar upp. Men enligt Katz är Jörö-Kabaree en mycket tamare variant på Drummel-Petter så ingen behöver känna sig alltför utpekad eller moraliskt förkastlig.
Nyskrivet
– Hos oss handlar det mycket om roliga episoder. Här klipps inga tummar av utan allting slutar lyckligt. Dessutom är musiken ett av pjäsen bärande element och sångerna är alla nyskrivna av Kalle Katz och Mirella Pendolin-Katz.
Musikaliskt sett bjuder Jörö-Kabaree på tidsresa som löper från femtiotalets jazz via rock till rap, bland annat.
– Pjäsen rymmer också ett minidrama – en pjäs i pjäsen – och en miniopera avslöjar Dunja Katz.
Drummel-Petters moderna lokalversion står sig med ett liveband som förutom Kalle Katz på keyboard består av Lovisabandet Voice Crack, det vill säga Jonatan Karvonen på bas, Väinö Honkanen på gitarr, Valtteri Tuominen på keyboard och dragspel samt Severi Häyhä på slaginstrument. Dessutom ses sammanlagt elva lokala skådespelarförmågor i olika ålder på scenen då Loviisan Teatteris Jörö-Kabaree har premiär i Lovisa den 5 januari.Bakgrund
- Loviisan Teatteris pjäs som baserar sig på barnboken Drummel-Petter har premiär den 5 januari på Brandkårshuset, Östra Tullgatan 17.
- Regi: Kaija Kiiski. Texter: Daniel Katz, Marja Kurkela och Liisa Ryömä. Musik: Kalle Katz och Mirella Pendolin-Katz. Dräkter: Tina Karvonen.
- I rollerna: Sari AdolfsenPaavilainen, Dunja Katz, Kai Jyrikari, Daniel Katz, Juha Karvonen, Tina Karvonen, Mirella PendolinKatz, Kalle Katz, Jonatan Karvonen, Väinö Honkanen och Valtteri Tuominen.
- Föreställningen räcker cirka en timme utan paus och målgruppen är ungdomar och vuxna. Biljetterna kostar i Lovisa 15/12 euro.
- Följande föreställningar ges den 9.1. och 10.1. Pjäsen ges också i Kotka och på arbetarföreningshuset i Vahijärvi, Askola.
- För mera information se www.loviisanteatteri.net.
- Der Struwwelpeter, som författaren och psykiatern Heinrich Hoffmann bok heter i original, utkom 1845 i Tyskland och publicerades på svenska 1849 under titeln Julbocken eller Pelle Snusk.
- I Finland har boken utkommit på svenska i flera upplagor med titeln Drummel-Petter eller lustiga historier och tokroliga bilder för barn.
- Boken, som Hoffman skrev till sin son, blev en stor succé på 1800-talet då den utkom i över 100 upplagor och sammanlagt i mer än 20 miljoner exemplar.
- Den återspeglar 1800-talets syn på barnuppfostran: det gäller att ta till hårda metoder för att sätta stopp för barns olika ovanor, till exempel ovilja att tvätta sig och klippa naglarna.
- Källa: Wikipedia
Nu tänker Tukes kontrollera underleverantörens tillstånd och rutiner.
Jacobs liv var inte meningslöst utan bidrog till två viktiga förändringar för prematurer och deras föräldrar.
