Klassisk jul med proffsmusiker
Dominantekören och Lojo stadsorkester skapade julstämning i Konstfabriken med J. S. Bachs Juloratoriums tre första kantater, som uppfördes med stor musikalitet. Konsertens professionella solister hade dock låtit en hoppas på mer vad gäller scennärvaro.
BORGÅ Bach skrev Juloratoriet i sex kantater 1733–1734 under tiden då han verkade som kantor i Leipzig. Oratoriet innehåller musik från Bachs tidigare kompositioner försedda med ny text och ämnade att sjungas i juletid; från juldagen till trettondagen. Juloratoriet är ett mäktigt verk med 64 stycken, bestående av körsång, orkestermusik, solistsång, arior och recitativ baserade på Lukasevangeliets andra kapitel. De tre första kantaterna behandlar Jesubarnets födelse och herdarnas besök hos honom.
Under ledning av Esa Heikkilä gav Lojo stadsorkester ett jämnstarkt uppträdande; nyanser tolkades mästerligt, exakthet och stor musikalitet uppvisades. Orkesterns solister övertygade. Jag vill lyfta fram det lekfulla, rentav magiska flöjtsolo som framfördes med flinka fingrar.
Dominantekören, Aalto universitets blandkör med Seppo Murto som konstnärlig ledare, uppvisade samsjungenhet och en vacker körklang i oratoriets lugnare partier. Kören följde dirigenten väl och ljudbalansen mellan kör och orkester var god. Körens artikulation och intonation var stundvis otydlig, och insatserna i de fartfylldare partierna gav ett oroligt intryck. De enskilda stämmorna kom tydligt fram men helheten kändes fragmentarisk.
Notbundna proffs
Solisterna som uppträdde under konserten är internationellt erkända proffsmusiker med imponerande musikaliska referenser. De var klumpigt nog placerade sittande längst fram, mitt på scenen, där de flesta av dem oavbrutet studerade sina noter mellan solona, i stället för att rikta sig till publiken. Att följa med i noterna skadar inte, men att ge åskådaren intrycket av att snarare ta del av en övning än av en konsert är oprofessionellt. Vissa solister var bundna till sina noter även när de uppträdde.
Tenoren Tom Nyman sjöng uttrycksfullt med klar klang. Då de andra solisterna hade hand om ariorna stod Nyman främst för recitativet och lyckades galant med dess berättande funktion. Nyman riktade sig mot publiken i sitt sjungande och artikulerade tydligt, bättre än de andra solisterna, vilket eventuellt beror på recitativets egenskap av att vara talsång – den känslosamma arian präglas däremot av långa linjer.
J. S. Bachs Juloratorium kantaterna I–III uppfördes i Avanti-salen i helgen av Dominantekören och solisterna Tom Nyman (bilden), Essi Luttinen, Ilkka Vihavainen och Hedvig Paulig. Lojo stadsorkester med solister, däribland flöjtisten Mari Kunnari, imponerade mest. Foto: Foto: Tor Wennström.
Vackra högre register
Mezzosopranen Essi Luttinen sjöng snarare för sina noter än för publiken, vilket ledde till att hennes röst inte riktigt nådde fram till åskådarna. I det lägre registret drunknade Luttinens röst i orkestermusiken, men kom däremot till sin rätt i högre toner. Med tanke på att Luttinen som mezzosopran tog sig an altarior gjorde hon väl av sig. Hon sjöng rent och tacklade bekymmersfritt ariornas snabba passager.
Basen Ilkka Vihavainen hade en ståtlig och väl hörbar röst trots att han relativt sällan tittade upp ur sina noter. Sopranen Hedvig Paulig uppvisade ett vackert klingande högre register i vilket hon sjöng med en lätthet som imponerade. Jag hade gärna hört mer av henne under konserten.
Publiken fick ta del av en händelserik konserthelhet med begåvade musiker. Att uppföra Juloratoriet är ingen barnlek, och med vissa finjusteringar hade konserten haft potential att bli fantastisk.
- Dominantekören och Lojo stadsorkester.
- Dirigent: Esa Heikkilä.
- Körinstudering: Seppo Murto.
- Sopran: Hedvig Paulig.
- Mezzosopran: Essi Luttinen.
- Tenor: Tom Nyman.
- Bas: Ilkka Vihavainen.
- Avanti-salen, Konstfabriken i Borgå 18.12 kl. 19.