Lekfullt sinne präglade 1700-talets jul
På 1700-talet var julen en glad högtid. Man åt, drack, sjöng och dansade tillsammans.
LOVISA Exakt hur julen firades i kommendantshuset i Lovisa där museet finns i dag vet man inte. Men på slutet av 1700-talet började ett mer organiserat sällskapsliv växa fram runtom i Europa. I Lovisa grundades 1786 på kommendanten Johan Axel Hägerflychts initiativ det slutna sällskapet, gillet Amore Proximi, vars ändamål bland annat var att väcka smak för dygden och den sanna äran. Gillet samlades i kommendantshuset och ordnade ibland fester för allmänheten där. Hägerflycht stationerades i Lovisa 1781.
En hel del om julfirandet och andra traditioner kan man också läsa om i Årstafruns dagbok. Märta Helena Reenstiernas anteckningar på femtusen sidor har blivit ett unikt dokument av livet på Årsta gård och Stockholm från slutet av 1700-talet till början av 1800-talet.
1700-talet kan betecknas som nöjenas och njutningarnas tid. Seklet präglades också av den intellektuella upplysningen som gjorde människorna nyfikna på och intresserade av allt nytt i omgivningen.
Experimentens tid
– Man började experimentera med allt möjligt, säger museichef Jaana Toivari-Viitala på Lovisa museum. Det var vanligt att ta en sup till och med till frukost på den tiden och då man lyckades göra brännvin av potatis var det en intressant upptäckt.
Julgranarna och julskinkan kom till hemmen på 1700-talet och kålrotslådan blev en favorit. Ofta serverade man en tolvrätters julmiddag och det hände sig att folk åt så mycket att de blev sjuka, eller rentav dog av matsmältningsproblem.
– Korv och korngröt var vanliga rätter på julborden men det fanns också exotiska frukter.
Julbocken gjorde sin entré men han var ingen söt tomte utan bar ofta en skrämmande mask.
Julen på 1700-talet firades i en gemytlig anda. Människorna ville visa att de var civiliserade och goda då de höjde en skål till varandras väl och framförde en önskan om julefrid.
– Man festade rätt mycket på den tiden, säger Toivari-Viitala. Det fanns alltid någon som kunde spela ett instrument, man visade lekfullhet, sjöng, dansade och läste dikter.
Viktigt att visa känslor
Viktigt var det också att visa sina känslor. Man var väl upplyst om att konserverade känslor ledde till sjukdomar, så det var inte ovanligt att fälla en tår i samband med en höjd skål eller då en vacker dikt reciterades.
Julklappar fanns det också på 1700-talet. De som hade råd slog in gåvorna som kunde bestå av allt från böcker till olika lyxföremål som promenadkäppar och smycken. Men man kunde också ge bort begagnade saker som ännu gick att använda. Likaså kunde gåvan bestå av pengar eller ett fat med ostron.
För tjänstefolket innebar förberedelserna inför jul mycket arbete. Man skulle städa, tvätta, stryka och mangla. Dessutom stöptes ljusen för hand och såväl bröd som bakverk och olika maträtter skulle tillredas.
Kommendantens jul
– Utställning i Lovisa museum till och med den 10 januari.
– Öppet tisdag–fredag och söndag 12–16. Stängt 22–26.12.2015 och 1.1.2016.
– Under helgen då julhemmen är öppna 5–6.12 och 12–13.12 är museet öppet kl. 10–17. Då sjunger Pentti Hildén sånger av Bellman och medlemmar från föreningen Lovisa Stads Goda Inwånare visar hur man spelar det gamla cuccu-spelet med kort.