Sång som förlänger livet

SVIKTANDE MEDLEMSANTAL

I östra Nyland, eller ja, i hela Svenskfinland kämpar många traditionella körer för sin existens. Häromåret hajade folk till då en av Sibbos anrikaste körer satte in en annons i tidningen där man samlade till ett köravslutande möte eftersom det inte fanns tillräckligt med sångare. Kören klarade sig, men problemet med sviktande medlemsantal går igen på många håll.

Susan Sundback, professor i sociolog vid Åbo Akademi, är ordförande för den blandade kören Sångens vänner i Åbo där hon själv sjunger med. På senare år har man haft stora problem med att rekrytera nya sångare, och i synnerhet råder det brist på män: damer är lättare att locka med i traditionell körverksamhet.

– I många körer sjunger man år ut och år in – kanske hela livet i samma kör – och det gör inte rekryteringen lättare.

Den naturliga avgången spelar också in men ett större problem är att folk inte vill binda sig till övningar varje vecka. Samtidigt kräver det gemensamma uttrycket övning, och att man kontinuerligt arbetar tillsammans.

Projektkörer som arbetar kortsiktigare verkar locka fler sångare, och många gånger har de utbildade musiker med i leden. I projektkörerna får man ta ett större ansvar och resultatet blir elitistiskt snarare än folkligt. Susan Sundback tror att en skillnad också ligger i att den kollektiva upplevelsen inte blir lika stark som i en traditionell kör, där det inte är en katastrof om en ton ligger fel.

– Det finns fortfarande många som sjunger aktivt i kör, men det är inte lika allmänt som tidigare och jag upplever att körtraditionen håller på att försvagas.

SAMLINGSPUNKT

Tidigare, på 1960- och 1970-talen, var de lokala körerna en samlingspunkt för en rad sociala evenemang. Förutom att man sjöng i kören och gav konserter gjordes det utfärder, ordnades fester, åktes på resor; saker man kan göra då man är många.

– Det var före teve och välstånd, då det inte fanns så många konkurrerande fritidssysselsättningar till kören.

Susan Sundback pekar på den stora sociala betydelsen det gemensamma sjungandet har haft i modern tid, till exempel i nationalistiska och folkliga rörelser. Också för den finlandssvenska idén som uppstod kring sekelskiftet 1900 var sångelementen viktiga, och som en följd av det bildades många körer.

– Det är typiskt för den finlandssvenska sångkulturen att den språkliga gemenskapen betonas i hög grad. Identiteten stärks med gemensamma sånger som sjungs tillsammans.

TRADITION

Finlands svenska sång- och musikförbund, grundat 1929, är enligt Sundback ett viktigt bevis för den samlande kraft som finlandssvenska körer har. Hon beskriver den folkliga sångrörelsen som stor och betydelsefull, och dessutom i stort sett likadan i hela Svenskfinland.

– I Norden har vi många traditioner som importerats från Tyskland och också körsjungandet har lånat intryck från den tyska kulturen. Det religiösa och kulturella sammanhanget med Tyskland var starkt ännu under 1800-talet men har försvagats genom modernisering och sekularisering.

De lutherska kyrkorna har i hög grad bevarat den folkliga sångtraditionen genom psalmsång och andra andliga sånger men i Norden har man också sjungit en hel del mera världslig musik med bakgrund i det tyska språkområdet.

I de svenskspråkiga körerna i Finland rör man sig med en speciell repertoar som av hävd omfattat bland annat psalmer. Traditionssångerna finns bevarade i sångböcker, och sjungs väl fortfarande till en del tror Sundback, men riktningen inom körvärlden går mot det kommersiella. Det tyska arvet är nu för tiden inte så framträdande utan det är USA som är den starka dominanten på musik- och sångsidan. Till exempel i hennes kör köper man in en del nyskriven körmusik från Sverige.

– Också inom Finlands Svenska körförbund försöker man i synnerhet i yngre körer satsa på ny musik.

GEMENSKAP

Susan Sundback tror att det finns många positiva effekter att hämta i körsång. Det är en social hobby där det är en självklarhet att vara tillsammans med andra, i en gemenskap där man tack vare musiken bevisligen delar en positiv inställning till framtiden.

– Körgemenskap är oerhört viktigt. Det är kravlöst. Det diskuteras inte åsikter. Det enda som söks är människan som sjunger. Den kollektiva upplevelsen är väldigt stark då man sjunger i kör. Det händer att det uppstår en andlig dimension i musiken.

Körsång skiljer sig från andra fritidsaktiviteter såtillvida att sångarna, då det sjunger, förvandlas till en gemensam kropp.

– Man står nära varandra rent fysiskt, man andas på samma sätt och försöker säga något med en gemensam röst. I kören uppgår man i en helhet där det inte är meningen att man ska höras som individ, säger Ros-Mari Djupsund, doktorand i musikvetenskap.

SOCIALT KAPITAL

Själv leder Djupsund en kör-för-alla-kör, där alla oavsett sångkunskaper är välkomna. Hon gillar att det inte finns några krav på att sjunga in sig i kören eller att kören måste sjunga på ett visst sätt. Hon känner att medlemmarna kan och vågar sjunga. Det inte bara stärker självkänslan utan gör att de känner sig glada och lättade efter körövningarna.

– Sjungande som inkluderar alla som vill sjunga är relativt främmande för oss inom den västerländska musiktraditionen. Den avslappnade formen av gemensam sång finns däremot i många andra kulturer. I och för sig har allsång blivit allt populärare också i Svenskfinland.

STRESSFÖRLÖSARE

Töres Theorell är världsledande inom forskning på körsångens hälsoeffekter. Flera studier som han utfört inom ramen för Sveriges stressforskningsinstitut har handlat om körsång, bland annat som stressförlösande faktor.

– Det finns undersökningar som visar att oxytocinhalterna i blodet ökar då man sjunger i kör, och att de ökar mera om man sjunger än bara pratar. Sjungandet verkar alltså ha en gruppförstärkande effekt på utsöndringen av oxytocin som bland annat dämpar smärta och ångest.

En slumpvalsstudie efter hjärtkirurgi visar bland annat förhöjda koncentrationer av oxytocin om man får lyssna på självvald musik vid uppvaknande efter kirurgi.

STÄRKT IMMUNFÖRSVAR

Påverkas positivt av musik gör också kroppens betaendorfiner och antikroppar i saliven, dessutom påverkas blodtrycket och pulsen beroende på vilken typ av musik som framförs och i vilket tempo. Musik i snabbt tempo höjer puls och blodtryck, och enligt Theorell kan effekten bli ännu större om också volymen och diskantläget, det vill säga frekvensen, är hög. Lugnare musik har bevisligen motsatt effekt.

Töres Theorell menar att det inte är orimligt att tänka sig att körsång stärker immunsystemet och stimulerar uppbyggnaden av proteiner. Det finns även forskning som pekar på att musik också har en positiv effekt på matsmältningen.

– När det gäller rörelserna i magtarmkanalens väggar har man visat att lugn välkoordinerad peristaltik i magsäcken stimuleras av lugn harmonisk musik medan flimmerrörelser stimuleras av skärande oljud. Det har man registrerat genom att föra in en sond i magsäcken och mäta tryckvariationerna.

CELLTILLVÄXT

Musik påverkar positivt på utsöndringen av testosteron kroppen. Hormonet har igen betydelse för celltillväxten såväl hos män som kvinnor. Theorell konstaterar att det finns studier som visar körsångens korttidseffekter. Till exempel genomfördes en så att blodcirkulationen i armen stängdes av och släpptes på igen efter en stund. När man spelade glad musik återhämtade sig cirkulationen i armen snabbare än när man spelade ångestmusik.

Celltillväxt undersöktes också i en tidigare studie där (nästan bara kvinnor) som ville börja sjunga i kör undersöktes. Deltagarna delades slumpmässigt i två grupper – en som fick sjunga i kör en gång i veckan och en som fick ha korta föreläsningar med gruppdiskussioner en gång i veckan.

– Vi följde båda grupperna och kunde se att salivhalten av testosteron stimulerades mycket mera i körgruppen under första halvåret än i den andra gruppen. Men skillnaderna minskade mot slutet av året så förmodligen fungerade inte körsången lika bra på slutet.

Ett glädjebudskap till dem som gillar att gå på konserter är att musiken som framförs ger hälsoeffekter också hos publiken. Enligt Töres Theorell ökar välbefinnandenivåerna tydligt också hos dem som lyssnar på musik.