Maksimainen är nyfiken på materialet
Lovisabon Tero Maksimainen firar sin sextioårsdag och sina sex år som konstnär med en utställning på Galleri Theodor.
LOVISA – Visst kan man väl kalla det en retrospektiv utställning också om jag inte arbetat som konstnär på heltid så väldigt många år? säger Tero Maksimainen.
Maksimainen har en bakgrund som tjänsteman inom kommunsektorn, som ekonomidirektör och som konsult inom företagsledning med kommuner som viktigaste uppdragsgivare. Konsten upptäckte han i samband med att han plötsligt insjuknade år 2008.
Skulpturer blev hans grej efter en kurs på arbis; före det hade han bara "gjort snögubbar med barnbarnen". Senare har han studerat både bildkonst och keramik och är numera sjukpensionär och konstnär på heltid. Arbetsrummet finns i Lovisa konstverkstad tillsammans med sex andra lokala konstnärer.
Varierad expo
Tero Maksimainen firar sin sextioårsdag med en jubileumsutställning på Galleri Theodor i Lovisa där han visar både äldre och nyare verk. Utställda är skulpturer, keramik och målningar. Äldst i samlingen är skulpturen Alkuasukas, infödingen, från 2009. Den har han gjutit i betong.
Nyfikenheten är det som driver honom i skapandet. Med en viss tanke som grund inleder han skapandeprocessen, men oftast utvecklas idén under de olika skedena fram till dess konstverket är klart.
– Olika slags material fascinerar mig. Jag gillar att hitta på varierande lösningar och olika sätt att bearbeta materialen.
Gips och täljsten
Spännande är gipsskulpturen Taivaan pilari. Den himmelska pelaren är uppbyggd av flera enskilda element, bitar som tidigare var för sig funnits till påseende i Lovisa kyrka. I varje del har Maksimainen format ett ansikte som en hålrelief varpå han fogat ihop de urholkade gipsplattorna – som ser utbuktande ut – till en intressant helhet.
– Förlagan finns i kända personer, men poängen är inte att man ska se att det är Dalai Lama eller mor Amma, var och en får tolka själv. Det handlar också om betraktarens upplevelse av att gipsytan lever, att till exempel Marilyn Monroes ögon följer en då man rör sig i rummet.
Ett annat intressant material som Tero Maksimainen jobbar med är sydamerikansk, grön täljsten. Den tunga stenen formar sig inte särskilt lätt men när den väl är skulpterad och polerad kan resultatet bli lika maffigt som bildstoden Se en ole minä, ett självporträtt med tyngd.
Utställningen på Galleri Theodor är Maksimainens andra enskilda, han har också ställt ut i Lovisa kyrka i samband med kyrkans 150-årsjubileum samt tagit del av flertalet samutställningar.