Författardebut ser inte till ålder
Det är aldrig för tidigt eller för sent att ge ut ett skönlitterärt verk. Linda Söderlund 13 år och Päivi Virtanen 88 år har nyligen gett ut varsin bok. Den ena en fantasybok för barn i mellanåldern, den andra en roman för vuxna.
BORGÅ/SIBBO Det finns många fördelar med att vara författare och tretton år gammal. Man kan skriva när lusten faller på och behöver inte ta hänsyn till någon förlagsredaktör som ständigt blandar sig i skrivandet och frågar när boken är färdig. Och känner man sig osäker på hur något svårt ord stavas kan man när som helst fråga pappa eller farmor. Särskilt farmor för hon är bra på sådant.
Linda Söderlund vet redan sin ringa ålder till trots vad hon vill göra när hon blir stor; hon ska fortsätta skriva böcker. Första delen i fantasytetralogin som handlar om det hemliga landet Jonduras kom ut i bokform i våras. Titlarna och handlingarna till de övriga böckerna i serien är färdigt uttänkta och den andra boken De försvunna barnen är redan påbörjad.
Den första boken Jonduras hemliga land är ett imponerande verk på nästan tvåhundra sidor så väl och spännande skriven att Lindas klasslärare Lilian Westerlund i våras använde den som högläsningsbok under lektionerna i modersmål.
Gick i tryck
Responsen från såväl lärare som elever vid Norra Paipis skola har varit positiv och uppmuntrande och alldeles särskilt har läsarna gillat Lindas förmåga att skapa spänning.
– Vår lärare brukade läsa ett kapitel om dagen för oss men mina klasskompisar ville alltid att hon skulle fortsätta till följande kapitel, berättar Linda om högläsningsstunderna.
Den första boken fick sin början redan då Linda gick i fjärde klassen. Hon började skriva ner en berättelse, på finska. Hon är tvåspråkig: med pappa talar hon svenska, med mamma finska. I något skede orkade hon inte skriva mer och manuskriptet blev liggande. Men i fjol höstas då hon började på sjätte klassen läste hon igenom det hon skrivit och var inte alls nöjd med texten.
– Jag bestämde mig för att skriva om allt på svenska och göra texten bättre.
Linda skrev på boken hela hösten och efter jullovet visade hon den färdiga texten för Westerlund. Klassläraren blev förtjust i manuskriptet och tyckte att den borde tryckas. Skolans rektor Jaana Lindstedt hjälpte också till med att få boken tryckt. Sammanlagt lät man trycka femton exemplar.
Boken handlar om Jasmin som på sin mammas önskan åker i väg för att hälsa på kusiner hon aldrig tidigare träffat. Det blir ett märkligt besök eftersom släktingarna beter sig underligt och ibland bara försvinner för att sedan plötsligt dyka upp igen. När Jasmin börjar reda ut vart kusinerna tar vägen hittar hon en hemlig dörr. Bakom dörren ligger Jonduras, det hemliga landet.
Sommarteater
Tankarna går osökt till C. S. Lewis klassiker Berättelsen om Narnia. Linda nickar och säger att Narniaböckerna blev bekanta då hon var åtta år gammal och mamma Arja läste dem för henne. Men den viktigaste inspirationskällan har ändå varit J. K. Rowling som skrivit böckerna om Harry Potter.
– Jag har alltid tyckt om att läsa. Bäst tycker jag om fantasy och äventyr. Jag tycker om känslan av att drömma sig in en annan värld. Böcker som får en att längta efter att vara just där, i en annan värld, är bäst.
Linda säger att hon inte stötte på några svårigheter då hon skrev den första boken. De dagar skrivandet kändes motigt lät hon texten ligga och koncentrerade sig på annat. Pappa, farmor och lärare hjälpte med rättskrivningen och innan boken gick i tryck läste Linda noga igenom allting. Hon ville försäkra sig om att inga tankegångar kändes ologiska.
Linda vet ännu inte när den andra boken blir färdig. Hundra sidor är redan skrivna men hon har inga planer på att viga hela sommarlovet åt boken. Hon är för fjärde året med som statist i sommarteatern Koskenniskan kesäteatteri i Borgnäs och den upptar en stor del av tiden i juni. I slutet av sommaren hägrar en resa till Italien.
– Det är ingen brådska med boken. Jag skriver bara när jag har lust.