En känslosam arbetsmyra
Det började i musikrummet hemma i Sibbo. Nu är Milos Rosas en internationell låtskrivare. På fredagen tävlar han i Emmagalan där låtar han skrivit för Isac Elliot är nominerade i två kategorier.
HELSINGFORS Studiokomplexet Sonic Pump i Fiskehamnen är massivt. Här har låtskrivare Milos Rosas sitt arbetsrum. Skäggiga rockare brer smörgåsar i köket och producenter vrider på knappar i rummen som radas tätt inpå varandra längs de krokiga korridorerna.
Här sker det osynliga arbetet bakom många av de låtar du hör i radion.
Östnylänningen – eller världsmedborgaren, hur man nu tar det – Milos Rosas är en känslosam arbetsmyra. I popmusikens värld finns hos många i dag en inställning om att man inte ska sitta och vänta på inspirationen utan bara jobba, jobba och jobba. Milos Rosas som är professionell låtskrivare och producent kombinerar dessa två.
– Man måste få den rätta "fiilisen", och då man lyckas förmedla den så att lyssnaren känner exakt samma sak har man lyckats.
Om den rätta känslan inte infinner sig händer det att Milos Rosas pausar i tre dagar i stället för att banka huvudet i studioväggen. Dag ett tycker han det är skönt att vara ledig, dag två börjar det klia i fingrarna och …
– Dag tre blir jag helt crazy och brinner av iver att kasta mig in i skrivandet igen.
Men pauserna är få: när han fångar känslan, vilket han oftast gör, spottar han ur sig en låt om dagen.
– Jag har drömjobbet. Allt administrativt sköts av förläggaren och jag får koncentrera mig på att skriva, säger han och blickar förbi det enorma mixningsbordet och in genom ett glasfönster som leder till ett grönt rum.
Där, i det gröna rummet, spelar ett band in en låt som någon annan antagligen har skrivit och någon tredje antagligen kommer att producera.
Från musikrummet till det internationella rummet
Allt började i barndomen i det han kallar musikrummet hemma i Sibbo. Först piano och gitarr, och träningslokalen förvandlades under årens gång småningom till en hemmastudio med sladdar, mikrofoner och bord för mixning. Han byggde ett bås av madrasser och gardiner för att spela in sånger.
- Skriver och producerar låtar för bland annat Isac Elliot, Nause, Dear David, Diandra, Sandhja och Mikael Gabriel.
- Född 1988 i Berlin, har därefter bott ibland annat Sibbo, Stockholm och Helsingfors.
- Aktuell som nominerad i Emmagalan på fredagen, Isac Elliots bidrag tävlar om priset för bästa manliga artist och bästa popalbum.
-
Gjort musik för filmer och musikaler
Favorithobbyn är att surfa
Den unga Milos skrev låtar, bandade och mixade så intensivt att familjen började undra om allt stod rätt till.
En gång arbetsmyra, alltid arbetsmyra tycks stämma in här. Och Finland var aldrig stort nog. Just nu jobbar han med artister i Berlin, Moskva och Stockholm, där han egentligen jobbar för Sony trots att han är stationerad i Helsingfors.
Milos Rosas är som född för internationell karriär: med pappa från Lappträsk och mamma från Tyskland har han bott i Berlin, Stockholm, Sibbo och nu i Helsingfors sedan skoltiden. Efter att han tagit studenten i Tölö gymnasium i Helsingfors blev musiken ett yrke. Nu har han skrivit musik på heltid i snart åtta år, men förhåller sig anspråkslöst till att vara en av de få som kan jobba med enbart låtskrivande i Finland.
– Sitter du och jobbar i 10 000 timmar så blir du bra på det du gör.
Kugge i maskineriet
Det börjar med en melodislinga, ett pianoackord, ett gitarrkomp eller ett beat. Först sker det kreativa skrivandet och själva idén tar form, därefter finslipas produkten.
Han är en kugge i maskineriet, men utan honom skulle det rasa samman. Samma sak gäller varje medarbetare, minsta lilla del måste vara rätt för att det ska funka, från artistens insats till mixning och produktion. Och när det funkar har vi den perfekta poplåten.
Inom popmusiken finns regler, allt måste vara igenkännbart men ändå fräscht. Milos Rosas beskriver populärmusiken som att sälja känslor, den lever på att känslan är tillräckligt stark och går att känna igen. Känslan som lyssnaren har måste återskapas, återges i ny tappning.
– Det är känslan vi jagar dagarna i ända, vi är en sorts emotionella junkies.
Milos Rosas svarar snarast med en axelryckning när han blir påmind om att han själv gjort karriär som popartist. När han var dryga 20 hajpade medierna honom som den nya heta popsångaren, men var snarast förbryllade över att han skötte allt från låtskrivande till mixning själv. Han passade inte in i schablonen.
Dessutom har han, när vi nu kommit in på annat än dagsjobbet, gjort musik för filmer och musikaler. Men sedan den korta stunden då han själv stod i rampljuset som popstjärna har den sortens synlighet inte intresserat.
– Många tror att mainstreamartisterna skriver sina egna låtar men så är det oftast inte. Bakom finns ett helt maskineri av osynliga aktörer som tillsammans skapar produkten.
I stället för att vara stjärnan är han gärna osynlig, och när han jobbat klart släpper han utan vemod i väg sitt verk i världen.
– När låten är klar är den inte min längre, och det är helt i sin ordning.
Bronsfigurinerna delas ut på fredagen
Landets mest prestigefyllda prisgala inom musikbranschen, Emmagalan, ordnas i år för tjugonionde gången i ordningen.
Emmagalan uppmärksammar alla musikgenrer och såväl artister som band och producenter belönas med Emmor. Bland de nominerade finns bland annat Sibbobördiga Milos Rosas i egenskap av låtskribent för Isac Elliot. Anna Wiksten från Borgå är i sin tur nominerad med bandet Juurakko inom kategorin bästa etnoalbum med albumet Lauluja kuistilta. Askolabon Katri Helena är nominerad för bästa schlageralbum och bästa kvinnliga artist.
Emmagalan arrangeras på Barona-arenan i Esbo och under kvällens lopp kliver fjolårets mest framgångsrika, inhemska stjärnor och band upp på scnene. Uppträder gör bland annat Haloo Helsinki, Isac Elliot, JVG, Kasmir och Robin. Arrangörerna bjuder också på överraskningsartister.
Sedan 1985 har priset haft formen av en horn- och flätprydd figurin gjuten i brons. Skulpturen är designad av Tapio Rantanen.
Emmagalan sänds direkt i MTV3 på fredagen med start klockan 20.05.