Existentiell fars med en absurd slagsida
Finlandspremiären av den tyske dramatikern Marius von Mayenburgs pjäs Perplex på Viirus är fars med existentiella förtecken och en kraftigt absurd slagsida. Skratt men också djup garanteras, åtminstone upp till en viss gräns.
HELSINGFORS I pjäsen spelar sökarljuset över västerlänningens moraliska förvirring och jakt efter mål och mening i livet. I det avseende finns ett visst släktskap med Viirus tidigare uppsättning Där vi en gång flått.
Perplex är regisserad av Janne Pellinen. Rätt man på rätt plats, kan man nog påstå, efter att ha sett hans smågalna uppsättning Loranga, Masarin och Dartanjang med Ensemble Bulleribock på Svenska Teatern.
Frågor utan svar
Varför finns vi här, vad är meningen med alltihop? Det är existentiella frågor människan ställt sig alltsedan hon tog sig ned från träden.
En galopperande konsumtionshysteri och ett mördande hårt arbetsklimat har naturligtvis bara accentuerat frågeställningarna som varken politiker, sociologer eller filosofer lyckats ge något uttömmande svar på. Kan det vara så illa att vi förlorat vår identitet och iförda skygglappar går mot vår egen undergång? Så tycks Marius von Mayenburg resonera i Perplex, utan pekpinnar men med desto mer farsartad humor i bagaget.
Parallellvärdar
Föreställningen inleds förföriskt konventionellt i ett modernt vardagsrum, inhägnat av tråddraperier som också utgör en gräns ut mot en okänd, yttre parallell sfär.
Robert (Oskar Pöysti) och Eva (Nina Palmgren) har just kommit hem från sin semester till ett mörkt hus. Elräkningen visar sig vara obetald, främmande möbler och en obekant krukväxt har materialiserat sig som från ingenstans.
I samma stund gör Judith (Maria Ahlroth) och Sebastian (Viktor Idman) entré. De har lovat sköta om huset under semestern. Men med självklar arrogans intygar de sig vara husets ägare, så Robert och Eva förväntas avlägsna sig fortare än kvickt.
I nästa ögonblick är Eva en au-pair och Robert en ung, av föräldrarna Judith och Sebastian negligerad son, som senare dyker upp, bland annat i en ung nazistofficers skepnad. Ingen tycks minnas vem de egentligen är eller var: individer från parallella universum tycks ihärdigt banka på dörrar man inte visste om att existerar.
Upp i varv
Perlex är en föreställning där farsen går upp i varv och absurditeten tätnar. Det tar sig bland annat uttryck i raskt splittrade och omfördelade parförhållande samt klatschiga referenser till Darwin och Platon.
Klimaxen utgörs av maskeradscenen Nordiska nätter där en till älg utklädd Viktor Idman förför den i slalomutrustning iklädda Oskar Pöysti bakom en soffa som bara skakar och vibrerar under akten, ackompanjerad av en migränframkallande blinkande belysning plus häftig, hård musik.
Mot slutet blir stämningarna i en moralisk och politiskt kontext allt obehagligare medan de i ett existentiellt avseende får ett större djup och lugn och en närapå poetisk dimension.
Fastän pjäsen effektivt raserar moraliska, sexuella, psykologiska och politiska tabun når den i ett visst skede fram till en gräns där komiken börjar bita sig själv i svansen.
Det hindrar inte att Perplex är en föreställning där Viirus skickliga skådespelare med hela sin scenutstrålning och energi erbjuds rikligt med utrymme att breda på med det där lilla extra.
Perplex
På Teater Viirus.
Text: Marius von Mayenburg. Översättning: Ulf Peter Hallberg.
Regi: Janne Pellinen. Scenografi & kostymer: Annina Nevantaus. Ljusdesign: Lauri Lundahl. Ljuddesign: Jani Orbinski.
I rollerna: Maria Ahlroth, Viktor Idman, Nina Palmgren, Oskar Pöysti.
Premiär: 12.2.2015. Föreställningens längd: enaktare på ca 1 t 40 min. Visas t.o.m. den 14.4.