Runebergspriset till Joni Skiftesvik
Författaren och journalisten Joni Skiftesvik är årets Runebergspristagare. Priset, som delades ut på Runebergsdagen i går, får han för den självbiografiskt färgade romanen Valkoinen Toyota vei vaimoni.
BORGÅ – Runebergspriset är högt värderat inom författar- och förlagsvärlden och det känns otroligt att just min bok hamnat överst i högen av de cirka 250 boktitlar som prisjuryn läst. Jag uppskattar priset högt. På något vis är det inte bara ett pris för min bok, jag upplever att det också är ett pris och en offentlig hedersbetygelse för en människa som jobbat hårt hela livet, säger Joni Skiftesvik. som är årets Runebergspristagare med romanen Valkoinen Toyota vei vaimoni.
Boken är snudd på en regelrätt biografi, en som Skiftesvik länge haft planer på att skriva men som skjutits på och skjutits på grund av andra skrivprojekt. Biografin blev högaktuell sommaren 2011 då både han själv och hans fru låg på intensiven med svåra hälsoproblem.
– Situationen var så allvarlig att jag insåg att nu måste biografin skrivas innan det är för sent.
Visuell läsupplevelse
Redan på den första sidan i boken beskriver författaren tecken i naturen som förebådar att någonting otrevligt kommer att hända. Romanen har två berättarnivåer, en i det förflutna och en i krissommaren för några år sedan. Texten är i högsta grad visuell och minnena och berättelserna känns emellanåt som på varandra följande filmklipp.
Det är lätt att se framför sig hur den vita Toyotan, en taxibil, svänger in på familjen Skiftesviks gård och kuskar den hjärttransplantationsväntade frun till flygplatsen. Själv åker han i väg inte långt senare, men i ambulans med en sprucken aorta.
– Minnesbilderna är som små glimtar ur mitt förflutna. De är inte framkallade genom intensivt tankearbete utan de har bara bubblat fram.
Boken kom till på ett helt annat sätt än hans tidigare böcker. Frun Hilkka kom hem från affären med ett vaxdukshäfte och sa att "skriv ner allt det där som du alltid pratar om". Det var upptakten till intensiva skrivstunder i trähuset i Haukipudas där författaren vuxit upp: byggnaden hade nu förvandlats till skrivarlya.
Vibrerande språk
Runebergsprisjuryn lyfter fram Joni Skiftesviks språk där varje mening är noggrann och full av betydelse. "Hans språk vibrerar på ett säreget sätt, dialogerna är korta men spänningsmättade. Det finns inte många författare vars texter har en smak som man känner, kommer ihåg och känner igen, då man en gång har smakat på den. Därför är Skiftesvik unik som berättare" fortsätter juryn.
– Kanske mitt språk har en lokal prägel, men dialekt är det inte, jag har aldrig skrivit på dialekt. Snarare är förekommer det "köökiruotsia", kökssvenska, som typiskt talades längs med kusten i norr. Mamma var tvåspråkig och min styvar finlandssvensk, den vägen fastnade en del uttryck.
Romanen Valkoinen Toyota vei vaimoni bjuder på en berättelse som berör men enligt juryn händer det allra viktigaste då man slår igen bokpärmarna: innehållet fortsätter att leva och växa hos läsaren. "Det har skrivits många bra romaner, men ett mästerverk känns igen på dess efterverkningar" sammanfattar Runebergsprisjuryn sitt val.
Forsättning följer
För tillfället är Joni Skiftesviks följande projekt i startgroparna. Tanken är att den prisbelönta romanen ska få en fortsättning och också den nya boken kommer att ha det självupplevda som grund.
– Jag har inte för avsikt att använda precis samma teknik som i den tidigare boken. Uppföljaren kommer att handla om nuläget och beskriva nutiden.
Joni Skiftesviks Valkoinen Toyota vei vaimoni var en av åtta nominerade verk som tävlade om Runebergspriset. Vinnarromanen utsågs av en jury som bestod av juryns ordförande, kulturjournalist och kritiker Elisabeth Nordgren, författare och kritiker Irja Sinivaara samt författare Jouko Sirola.
I år delades Runbergspriset i litteratur ut för 29:e gången i ordningen.