Hoffman dominerar i realistisk spionstory
Glöm allt om explosioner, biljakter och actionmättad handling. Filmen A Most Wanted Man är den mest realistiska spionstory vi sett på vita duken på länge. Och Philip Seymour Hoffman är filmens gigant.
Filmen i den tidigare stjärnfotografen Anton Corbijns regi bottnar i en roman med samma namn av John le Carré. Sin vana trogen – han gjorde det redan i sin roman Spionen som kom in från kylan 1961 – skriver le Carré om spionvärlden som den är i verkligheten, ett i många fall långt och utdraget lurpassande på varandra där egentligen ingenting händer på ytan men snaran så sakteliga dras ihop.
Så är det också i filmen. A Most Wanted Man handlar om den mystiska tjetjenen Issan Karpov (Grigori Dobrygnin) som illa torterad av ryssarna en dag dyker upp i Hamburg för att söka skydd och fullfölja ett uppdrag bland islamisterna där.
Det blir inte onoterat bland diverse underrättelsetjänster som av olika orsaker vill lägga vantarna på mannen. I främsta ledet står den sjabbiga, kedjerökande och whishydrickande ledaren för antiterroristbyrån, Gunter Bachman, (Philip Seymour Hoffman i sin sista stora roll). Det handlar om terrorbekämpning och Bachman får ovälkommet sällskap av den tyska och amerikanska underrättelsetjänsten som av egna skäl vill sy in Karpov.
Blodbesudlat
Issan Karpovs syfte är att tvätta av sig spåren av sin hatade fars blodbesudlade händer och alla de miljarder han förtjänat på brottslig väg. Pengarna vill han genom en tysk bankir (Daniel Dafoe) överföra till en rik islamisk påverkare i Tyskland, som i sin tur tänker använda dem i egna syften.
Hjälp på vägen får Karpov av en idealistisk vänsterorienterad advokat (Rachel McAdams). Paret har snart Bachman flåsande i nacken medan handlingen får allt mer morbida drag.
När ingenting är svartvitt och alla spioner agerar med egna förment "goda" motiv som rättesnören börjar det sjuda under kastrullen: tyskarna, amerikanerna och Bachmans team hamnar på kollisionskurs.
Bra regi
Filmen är en välkomponerad, kanske litet för lång, men ändå bra dramathriller som visar på den västerländska misstänksamheten och paranoian kring allt islamiskt efter 9/11. Vi talar om en intellektuellt präglad thriller och om politiska motsättningar, kryddad med en minimal dos kärlek.
Anton Corbijn som gjorde den mästerliga Control om bandet Joy Division och senare thrillern Amerikanen med George Clooney svarar i A Most Wanted Man för ett imponerande filmarbete med alla sin möjliga och omöjliga vinkar och täta närbilder.
Superb Hoffman
Filmens stora behållning är åter en gång den tidigare i år tragiskt avlidna Philip Seymour Hoffman, skådespelaren som med sin intensiva rolltolkning dominerar scenbilden varje gång han stiger in i fokus
I filmtidningen Episodi berättas hur han igen psykat sig själv till en sinnesstämning som får medspelarna att baxna.
Ja, Hoffmans styrka var att leva sig in också i den minsta rollen och utan varken sig självgodhet eller dominans på andras bekostnad.
Det var också hans förbannelse eftersom han inte drog sig för att riva sig själv i bitar för att uppnå målet, som det så riktigt understryks i filmtidningen.
A Most Wanted Man
✭✭✭✭☆
Regi: Anton Corbijn.
Manus: Andrew Bovell på basen av John le Carrés roman.
Genre: thriller.
I rollerna: Philip Seymour Hoffman, Rachel Mc Adams, Daniel Dafoe, Grigori Dobrygin, m. fl.
Åldersgräns: 12 år.
Speltid: 2 t 2 min.