Kylätasku-priset till Seppo Parkkinen

Dramaturgen och pjäsförfattaren Seppo Parkkinen är årets Jussi Kylätasku-pristagare. Produktiva Parkkinen har skrivit och dramatiserat över sextio pjäser under de senaste trettio åren.

– Om man borde förklara för en marsian vad det innebär att vara en skrivande dramaturg, så kunde man visa upp Seppo Parkkinen och hans breda produktion av hög kvalitet, säger regissör Lauri Vennonen ur prisjuryn.

Parkkinen (född 1957) har skrivit för så gott som alla finskspråkiga proffsscener i landet, därtill också för Teater Viirus och Åbo Svenska Teater. Han har dramatiserat allt från klassiker som Sofokles och Dostojevskij till inhemska Juhani Aho och Monika Fagerholm. Han har också skrivit musikaler, hörspel och manuskript för teve.

I prismotiveringen lyfter Vennonen bland annat fram det som han kallar "Parkkinens exceptionella förståelse för scenen".

Nyskapande pjäser
– Seppo Parkkinen har utvecklat alldeles egna dramaturgiska verktyg för att gestalta och tolka ursprungsverk. Det är ett krävande arbete att förvandla prosa till pjäs, det krävs en djup förståelse för struktur och innehåll. Parkkinens dramatiseringar respekterar originalet, men är samtidigt nyskapande och intressanta, säger han.

Parkkinens egen produktion grundar sig i hög grad på historiska personer; han har gett röst bland annat åt Edith Piaf, Leni Riefenstahl och Laila Kinnunen. Parkkinens alster löper över alla teaterformer, här finns dramer, komedier, tragedier och musikaler. Sammanlagt har han skrivit över tjugo egna verk, de övriga drygt fyrtio alstren, bottnar i andras texter.

– Seppo Parkkinen har skrivit på riktigt intressanta pjäser. Han är en dramaturg med stora pedagogiska insikter, hög arbetsmoral och en levande kärlek till teatern, konstaterar Lauri Vennonen.

Tikkanen och Nietzche
Just nu arbetar Parkkinen på flera olika pjäser, bland annat en som tar avstamp i Märta Tikkanens romaner och en som handlar om Friedrich Nietzsches syster Elisabeth.

– Tid och rum har alltid intresserat mig, i synnerhet hur tid och rum förvaltas och förvandlas på scen. I pjäsen om Märta Tikkanen jobbar jag med tre tider, tre kvinnor, tre äktenskap. Som jag ser det är dramaturgens jobb lite som att sällskapa med författaren, säger han.

Parkkinen gläntar på dörren till sitt kreativa arbetsrum, han ger en detaljerad och intressant beskrivning av hur han bearbetar texter för scenen. I sitt tacktal lyfter han också fram själva teaterrummets, scenens, platsens betydelse för hur en pjäs i sista hand formar sig.

Jussi Kylätasku-priset delades ut i går på Villa Anna i Borgå. Tillställningen inleddes med fornfinskt inspirerad musik på kantele och trumma framförd av Veera Voima.