Allsången återvände till Kasaberget

SIBBO. På tisdagskvällen samlades ett trettiotal bybor på Byagården i Hindsby. Efter en paus på 70 år återupplivades en gammal tradition i byn. Det är allsång på Kasaberget som gäller igen.
Varje midsommar för länge sedan samlades byborna i Hindsby för att sjunga visor uppe på Kasaberget. Allsångstillfällena engagerade hela byn och de äldre byborna har hört mycket om dessa kvällar. Eftersom det är en så pass gammal tradition har ingen av deltagarna på tisdagen själva varit med på de ursprungliga allsångsfesterna, men några av dem berättar att de ibland gick på Kasaberget för att sjunga visor med skolan.
För 70 år sedan vandrade man tillsammans upp för berget för att sedan sitta där och sjunga. Det står också på programmet för kvällen. Lasse Björkell är en gammal föreningsmedlem i Hindsby Allmogeförening och en av de första på plats.
– Jag har själv aldrig varit på någon allsång på Kasaberget förut men det är trevligt att vi inför en så här gammal tradition igen, säger Björkell.
Helt enligt tidtabellen startar allsångsdeltagarna från Byagården klockan 18 i riktning mot Kasaberget. I en enad trupp går byborna genom sin vackra by som i kväll visar sina bästa drag. Det sägs att Hindsby är Sibbos vackraste by och just denna soliga kväll kan man inte annat än instämma, landsbygdsidyllen är komplett. Veteåkrarna skiftar nästan i guld med den ljusblåa himlen som tak och hästarna strosar omkring i sina stora hagar.
Efter promenaden genom åkerlandskapet viker gruppen plötsligt in i skogsbrynet och börjar gå upp för berget.
– Nu börjar den tuffa biten, säger än äldre man, och visst har han rätt.
Det är en rejäl backe som leder upp till Kasaberget, men alla orkar fram till slut. Väl uppe på berget pustar byborna ut och sätter sig ner bland kottar och solvarm mossa efter den pulshöjande vandringen.
– Mamma jag är törstig, hör man en liten flicka säga.

Traditionella visor
Matsäckarna plockas fram och en trevlig stämning skapas på sångplatsen. Efter en liten matpaus sätter allsången i gång. Musikern Juulia Salonen leder sången och spelar kantele tillsammans med Stina Björkell på gitarr. Visorna i kväll är mycket traditionella och bekanta för de flesta.
Traditionella visor som sjungs under kvällen är bland annat Båklandets vackra Maja, Vid en källa och givetvis flera visor av Evert Taube. Dessutom är väl ingen allsång fulländad utan den vemodiga Höstvisan skriven av Tove Jansson? I stunden skapas en äkta finländsk nationalromantik med Salonen på sin kantele och tallskogen i bakgrunden.
Ifall man lyssnar riktigt noga upptäcker man att akustiken på Kasaberget är väldigt unik. I stället för att ljudet skulle strömma i väg i tomma intet bildas det lite av en studioeffekt och man hör sin egen röst väldigt bra, vilket är tacksamt för den som sjunger. Inte undra på att Kasaberget varit en populär allsångsplats.

Aktiv förening
Arrangörer för allsångstillfället är byaföreningen Hindsby Allmogeförening. Ordförande Lisbet Lindholm säger att de var snabba på att nappa på idén om en allsångskväll när de fick nys om den gamla traditionen.
– De flesta tycker om att sjunga och att dessutom få göra det i naturen är ju underbart, säger Lindholm.
Lindholm poängterar att sången förenar och det kan de flesta hålla med om. Musik skapar en unik gemenskap och samhörighet.
– Jag tror verkligen det här är en tradition vi kommer att hålla hårt om, säger hon.
Hindsby Allmogeförening, eller "Haffen" som den brukar kallas är en av ganska få aktiva byföreningar i dagens läge. Hindsby har en stark tradition av föreningsverksamhet och föreningen är mån om att värna om traditioner i byn.
– Vi ordnar bland annat sommar- och vinterfester varje år. Det "hör till" att man kommer på dem, säger Lindholm.
Med "Haffen" vill man skapa en aktiv by där invånarna ska trivas och framför allt stanna i byn. De ordnar varje år vandringar runtom i Hindsby och vill uppmuntra byborna att leva ett hälsofrämjande liv.
Uppe på Kasabeget går det nästan att se framför sig hur det såg ut för 70 år sedan och konstatera att scenariot troligen inte skiljde sig så mycket från i dag. De vuxna sitter lugnt och sjunger på sina filtar medan barnen efter en stund blir lite otåliga och bestämmer sig för att leka i skogen i stället. Ett litet evenemang som den här allsången bidrar till att värna om den finska vistraditionen och enkla stunder som dessa mitt i skogen fungerar som bra motvikt till det flashiga, hektiska liv de flesta annars lever i.