Konstnär Klinge gör entré i sommar

HELSINGFORS När Matti Klinge (f. 1936) tar emot i Helsingfors stiger Borgåbladets fotograf och redaktör in i ett hem där böckerna dominerar. De finns överallt – i bokhyllorna i så gott som varje rum, eller framsatta i varierande formationer på diverse bord i den smakfulla lägenheten.
Men flyttar man blicken från böckerna märker man också att Matti Klinge i sitt hem berett stort utrymme för konsten. En del av målningarna är givetvis köpta men en stor del av tavlorna är sådana Klinge själv skapat. För Klinge har målandet nämligen i snart sextio år utgjort en betydelsefull del av hans liv. Efter pensioneringen har han också hunnit med några utställningar.

När Matti Klinge för något år sedan ställde ut på Galleri Saima ett stycke från hemmet hörde Hommanäs gårds företagare Brita Andersson till besökarna. Hon gillade vad hon såg och tog kontakt. Resultatet är hans debututställning i Borgå. Den hålls på Hommanäs gård från mitten av juni i ungefär två månader.

Började i gymnasiet

Matti Klinge berättar att han började måla så tidigt som i gymnasiet och plockar som ”bevis” fram ett gouachearbete han gjorde när han var 17 år gammal, år 1953. Både hans tidiga gouacher samt senare och närapå dagsfärska landskapsmålningar fanns med på utställningen på Galleri Saima. Vad som tas med till presentationen i Hommanäs är ännu öppet.

– Det får Brita Andersson avgöra. Men jag kan tänka mig omkring ett tjugotal tavlor, dels i olja med landskapsmotiv, dels i akvarellteknik. Också små postkortsaktiga akvareller får gärna följa med.

Det är inte svårt att konstatera att Matti Klinge inte är någon söndagsmålare. Samma glöd och själfullhet som präglat allt han gör återspeglas också i konsten.

– Jag målar inte i terapeutiskt syfte utan med utgångspunkt att göra bra konst. En tid funderade jag verkligen allvarligt på att bli konstnär.

Så blev det inte men Klinge uppskattar de många målarkurser han deltagit på utomlands.

– Generellt sett har dessutom de stora konstnärerna fungerat som mina läromästare.

Och på frågan vad hans kurslärare ansett om hans måleri är svaret:

– Nå, de smickrar ju ofta, men åsikten har nog varit att jag inte haft så mycket att lära.

Vill man lyfta fram något särdrag i Klinges konst är det hans snabba, impressionistiska sätt att måla. Det hänger med som en del av hans personlighet.

Gestaltningen

Matti Klinge hör till de nu levande personer som kanske mer än någon annan lyckats popularisera och levandegöra vår finska historia. I den bemärkelsen är han både en aktad men också kontroversiell aktör. Hur som helst ser han ett samband mellan konst och historia.

– Nyckelordet är gestaltningen, det vill säga att ta fram det viktiga utan att glömma bort de intressanta detaljerna.

När Klinge målar är hälften av processen medveten medan resten, det slutliga förfärdigandet, närmast sker på ett intuitivt plan, i en dimension där någon annat styr resultatet.

Vår europeiska identitet

Som historieforskare- och författare har Matti Klinge strävat efter att förtydliga politiken och ideologin bakom vår nationella identitet.
Hur den identiteten ska förstås i en av nöden föranledd, allt intimare sammanfogad europeisk gemenskap, har Klinge ett entydigt svar på.

– Det talas alldeles för mycket om skillnaderna mellan de europeiska staterna. Se hellre på allt det som förenar oss: ekparketten här på golvet, asfalten vi går på utomhus, parfymen damerna använder, maten vi äter i Europa, lärdomsinnehållet vi har i våra skolor, etc. EU har gjort mycket för att radera gränserna. I dag reser alla européer omkring utan pass och behöver inte växla valuta i en stor del av medlemsstaterna. Det här var omöjligt för en äldre generation.

Fritiden

Matti Klinge är alltjämt en person som skriver, föreläser och reser. Samma dag intervjun görs höll han ett föredrag om Marocko, dit hans senaste resa förde honom.

– Klasskillnaderna i Marocko är stora och analfabetism förekommer. Men unga flickor och deras mödrar har numera börjat lära sig läsa tillsammans. Orsaken är att också mammor och äldre kvinnor genom sin läsförmåga samtidigt fått tillfälle att börja använda mobiltelefon och ringa varandra.

Det värsta Matti Klinge kan tänka sig på tal om fritid är att ligga på stranden. I stället tillbringar han sin lediga tid som folk i hans ålder ofta gör, med barnbarn och läsning.

– Jag är övertygad om att boken aldrig dör. Den kommer att finnas kvar oberoende av allt annat som dyker upp vid sidan om.

Mångspråkig

Själv klarar Klinge av att föreläsa utan papper på båda inhemska språken, på engelska, tyska och franska, han innehade en gästprofessur i Sorbonne i början på 1970-talet.

– Jag uppmanar alla unga att lära sig språk. Den som har ens en liten språklig grund att stå på har det lättare att gå vidare när kanske tiden och lusten att lära sig mera om språket gör sig gällande längre fram.

Sådana i ”utveckling” befintliga språk är för Klinges del ryska och spanska.
Matti Klinge talar som många vet en utmärkt och felfri svenska. I Klinges barndomshem var visserligen finskan huvudspråk men hans mor undervisade honom i svenska och han gick en kort tid i svensk folkskola i Kyrkslätt.

– Hemma talade vi såväl svenska som finska. Jag har också medvetet hållit mig med ett svenskspråkigt umgänge hela livet och läser dagligen på svenska. För mig är svenskan precis lika mycket som finskan mitt eget språk. Det jag inte gillar är personer som använder svenskan som språkbarriär.

Vid sidan av Klinge ställer också konstnär Sinikka Hautamäki ut akvareller på Hommanäs gård i sommar. På frågan om Klinge tänker närvara på sin vernissage i Hommanäs den 15 juni kl. 11-18 svarar han med president Kekkonens ord:

– Jag gör vad som helst bara man inte pimsar mig.
 

Matti Klinge
Debututställning i Borgå på Hommanäs gård 15.6. - 11.8.
Född 1936.
Målat sedan gymnasietiden.
Historieforskare, författare, kulturdebattör och föreläsare.
Innehavare av den svenskspråkiga professuren i historia vid Helsingfors universitet 1975–200.
Gästprofessor vid Sorbonneuniversitetet i Paris 1970–1972.