Borgby-eleverna sitter inte stilla
Att mera rörelse leder till större lugn ser man inte som en paradox i Borgby skola. Tack vare entusiastiska lärare som tänker i nya banor har vardagsmotionen fått en självskriven plats i undervisningen. Resultatet? Mindre stökiga lektioner.
SIBBO – Den är inte varm ännu.
Anton Wickström prövar med tungan temperaturen på bananen han värmt på en pinne ovanför brasan.
– Vet du var jag tidigare ätit stekta bananer? I Afrika, berättar skolmorfar Gösta Steffansson och föreslår att Anton ska hålla bananen lite närmare glöden.
Det fungerar, för när Anton nästa gång kollar temperaturen är han nöjd och biter av en bit.
– Gott, smakar sötare än vanliga bananer.
Att grilla en banan i stället för korv väckte först stor munterhet bland Antons klasskompisar men plötsligt är det också andra som vill pröva.
Eleverna i årsklass 1 och 2 i Borgby skola i Sibbo har samlats vid en skogsdunge ett par kilometer från skolan för en dag ute i naturen. På programmet står grillning och pulkaåkning men även träning i andra färdigheter som man inte direkt kommer att tänka på.
– Barnen får övning i att packa matsäck, att klä sig lämpligt och att umgås med varandra under friare former. Ingen vuxen har gjort upp programmet i detalj. Att öva elevernas sociala färdigheter har blivit en viktig del av skolans uppgifter, men den biten är svårast att jobba med i en traditionell skolmiljö, säger rektor Desirée Wirén.
Ronja Nysten kommer springande och frågar om hon kan ta en promenad med skolhunden Gaby. Det får hon, bara hon lovar att hålla i kopplet ordentligt.
– Gaby är egentligen min hund men hon brukar komma med då vi är ute. Många elever har ingen hund hemma så hon är mycket populär, säger Wirén.
Trängsel bakom skärmen
Medan ettorna och tvåorna har sin friluftsdag pågår lektionerna som normalt i skolhuset för årsklasserna 3–6. Klasslärare Maria Udd går igenom modersmålsläxan med sina treor och fyror. En av pojkarna hittar inte genast rätt ställe i boken men efter att han får lite hjälp på traven går högläsningen bra. När Udd säger att det nu är dags för tystläsning blir eleverna ingalunda stillasittande vid sina arbetsbord: flickorna flyttar sig under katedern medan pojkarna grupperar sig bakom en filtskärm i en knut i klassrummet. Det här är bara ett exempel på hur man i Borgby skola försöker få in mera vardagsmotion i skolarbetet.
En oroväckande trend i de finländska skolorna är att barn och unga blir allt mer ojämlika när det gäller motion. En del elever motionerar aktivt inom idrottsföreningar medan andra knappt tränar alls. För att öka elevernas aktivitet och utveckla undervisningen i en riktning där man minskar stillasittandet har undervisnings- och kulturministeriet finansierat programmet Skolan i rörelse (se artikel invid). Borgby skola är med i projektet sedan hösten. Man har ännu inte implementerat programmet men Udd säger att skolan redan tidigare utvecklat sin undervisning enligt grundtanken i Skolan i rörelse.
– Vi har ju den lyckliga situationen här på landet att många elever cyklar till skolan och naturen omkring oss gör det enklare att ordna friluftsdagar. Men det är också viktigt att minska stillasittandet under lektionerna.
Eleverna har till exempel inte traditionella pulpeter i vilka de förvarar sina redskap. I stället har de arbetsbord vilket innebär att de får gå till en hylla när de ska hämta böcker och häften. Även pennvässaren och färgpennorna är placerade på ett strategiskt avstånd.
– I klassrummen sitter eleverna på snurrstolar med hjul, när de inte behöver sitta blickstilla får de utlopp för sin energi. Första veckan var stolarna mycket spännande och det kördes en hel del rally. Men nu är till och med de mer oroliga eleverna märkbart lugnare än tidigare.
Udd är mycket glad över att man i den finländska skolvärlden börjat få upp ögonen för behovet att minska stillasittandet i klasserna.
– I skolorna finns allt fler elever med specialbehov, de är oroliga eller har inlärningssvårigheter. De har stor nytta av motoriska övningar i skolan, på grund av alla pekskärmar håller barnen inte på med pyssel, teckning och handskrivning lika mycket som för till exempel femton år sedan. Till exempel när vi klippte ut tomtar ur pappersark före julen tyckte eleverna det var jätteroligt men mycket svårt. Tydligen får många barn inte lära sig att använda sax hemma. Föräldrarna är oroliga att barnen ska skada sig eller klippa i bordduken.
G, som i grankotte
Ute i skogsdunge serveras eleverna chili con carne som skolgångsassistent Christel Enholm hämtat från skolan med en terränghjuling.
– Här kommer jag med mat till de hungriga, skämtar hon.
I Borgby skola har man som mål att alla klasser ska få minst en dag ute i naturen per årstid. Jonas Österberg som går i andra klass minns hur det gick senast hans klass var ute.
– På hösten glömde jag min ficklampa där borta i backen. Men när vi kom tillbaka och letade hittade vi den.
I dag har ettorna och tvåorna inga lektioner inplanerade men Enholm säger att skogen är en ypperlig miljö för både modersmål och matematik.
– Eleverna lär sig minst lika bra i naturen som i klassrummet. På modersmålstimmen kan vi till exempel ge eleverna en bokstav och de får leta reda på något som innehåller den bokstaven. Sedan får de skriva upp vad de hittat på ett pappersark, så de lär sig också rättstavning. En annan övning kan vara att hitta något djur som de sedan skriver om. I matematik kan eleverna forma tal av kvistar. Till exempel "24" är inte så enkelt, säger hon.
Rektor Desirée Wirén är även läroplanskoordinator i Sibbo. I den nya läroplanen som införs 2016 läggs särskild vikt vid att utveckla elevernas sociala färdighet, att eleverna ska bli mer delaktiga i undervisningen och att de ska röra på sig mera under skoldagarna.
– Det blir säkert en ganska stor omställning för lärarna att se på saker ur elevernas perspektiv, att utgå från deras intressen i undervisningen och även uppnå alla pedagogiska målsättningar. Men att öka vardagsmotionen på olika sätt behöver inte kräva större resurser, men nog tid och mod att tänka efter och pröva nya saker. Till exempel det mesta vi gjort i Borgby skola har inte kostat något alls.
Skolgångsassistent Christel Enholm vill betona att då eleverna får röra på sig mera under lektionerna betyder det inte att lärarna på något sätt skulle släppa kontrollen.
– Det behövs en auktoritet i klassrummet, annars känner barnen sig otrygga. Men vi vuxna måste fundera på hur vi motiverar eleverna att lära sig, att de ska sitta käppraka vid en pulpet är knappast den bästa lösningen. Men att pröva nya möjligheter kräver aktivitet, motivation och uthållighet av lärarna, man måste brinna för att lära.