Han förenar nytta med nöje
Att elda med ved är en livsstil.
LOVISA Nu knäpper kölden i knutarna. Det svider i plånboken, att vintertid värma upp sitt hem.
Sebastian Häggblom från Gammelby fick nog av höga värmekostnader. Nu för tiden eldar han med ved och har el som extravärme.
– Det här fungerar alldeles utmärkt som motion, säger han medan han bär in dagens ranson av ved. Det behövs ungefär tre stora vedkorgar för att värma upp hemmet, en före detta skolbyggnad från 1872.
Så här har det inte alltid varit. När familjen köpte huset var de ursprungliga eldstäderna och plåtugnarna borttagna. I slöjdsalen hade förra ägaren byggt en simbassäng.
Hela byggnaden på närmare 300 kvadratmeter värmdes upp med el.
– Våra elräkningar var skyhöga.
Ett rörläckage satte fart på energiplaneringen. Alternativa uppvärmningsmetoder bollades i drygt ett år, men efter att beslutet fattades gick det undan.
– Vi beställde en kakelugnspanna från Sverige. Slöjdsalen, där simbassängen fanns, gjordes om till ett mysrum och bibliotek.
Kakelugnspannan placerades i mysrummet och värmer nu så gott som ensam upp det stora huset. Värmen från kakelugnen förs via värmecentralen vidare till golvvärmesystemet som värmer upp rummen.
– Det är bekvämt, att njuta av brasan samtidigt som huset blir varmt.
Sebastian Häggblom är nöjd då energikostnaderna har halverats.
Sedan värmesystemet gjordes om har kilowattförbrukningen sjunkit från 45 000 till 11 000 kWh.
Elförbrukningen i hemmet följs aktivt upp.
– Man ser direkt när köksugnen varit i användning, till exempel här ser man att vi stekte julskinkan, säger han med ett skratt och visar på datorskärmen på en av staplarna i stapeldiagrammet.
Extrarum värms vid behov
Den gamla skolan, Storskolan, är byggd i stock, det är högt i tak och fönstren är stora. Det är onödigt att värma upp alla rum, i salen och i de extra sovrummen är temperaturen runt 10 grader, extrarummen värms upp vid behov.
Till vardags värmer familjen i kakelugnen i hallen, i köksspisen samt i kakelugnspannan.
Värmen från kaminerna och brasans knastrande gör att stämningen i huset blir harmoniskt.
– Så här bodde man förr, vi har nu 20 grader inomhus i de rum vi använder. Nutidsmänniskan är van vid att bo i djungelklimat.
Att elda med ved är lite av en livsstil, samtidigt som det blir att justera sina vardagsrutiner efter uppvärmningen.
– Värmesystemet är kopplat till ett elmotstånd. Om vi är på semester, skjuter elräkningen i höjden. Jag räknar med att tre timmar per dag går till att elda i kakelugnspannan, och får planera mina hobbyer så att det passar in med att elda i brasan.
På årsbasis går det åt ungefär 20-30 kubikmeter ved för att värma upp huset. Om några månader blir det dags att ladda upp med ett nytt vedlass.
– Det är avkopplande att jobba i skogen. Men nu har jag i ett par år köpt virket och låtit det klyvas till ved. Björkved värmer absolut bäst.
Kanske om tio år kan det bli aktuellt att byta värmesystem, om det blir för tungt att elda med ved.
– Då är alternativet bergvärme som lätt kan kopplas till värmecentralen, ett annat alternativ är att skaffa solceller som driver värmesystemet.
Välj rätt värmesystem
Att värma upp sitt hem är en av de största kostnaderna i ett hushåll.
Det är inte enkelt att välja rätt värmesystem när det på marknaden finns flera alternativ att välja mellan.
– Räkna ut vad investeringen kostar i förhållandet till vad förbrukningen är under en längre tid, rekommenderar energiexpert Sami Seuna på Motiva.
Ur ett längre tidsperspektiv är i stora gamla hus en bergvärmepump den lönsammaste investeringen. Om man värmer hushållet med olja eller el rekommenderar han att låta installera en eldstad eller en luftvärmepump.
Värmepumparna slog igenom på 2000-talet och intresset ser inte ut att avta. I dag värms över 600 000 hushåll i Finland med berg- eller luftvärmepump.
– Vid nybyggen väljer folk allt oftare bergvärme som huvudsaklig energiform. En luftvärmepump är både enklare och billigare att investera i, men den är inte lika energieffektiv.
Ett plus är att nya modeller av luftvärmepumpar är effektiva och bättre lämpade för arktiska förhållanden. De första luftvärmepumparnas utomhusenhet isade ofta igen.
El billigt på 1970-talet
På 1970-talet var priset på el lågt och el var enkelt att installera.
– Fortfarande har över 700 000 hushåll i Finland el som huvudsaklig uppvärmningsform.
Ungefär 100 000 hushåll värmer upp sitt hus med olja.
– Det är intressant att följa upp vilka följderna blir om priset på råolja fortsättningsvis hålls på en låg nivå. Om priset på olja är lågt uppmuntrar det inte konsumenterna att byta ut oljeuppvärmningen. Tvärtom kommer de att förbättra oljeuppvärmningens energieffektivitet.
Att ha trä som tilläggsvärme är väldigt populärt i Finland. Att själv hämta och såga upp stormskadat virke från närskogen är både det ekologiskt bästa och det billigaste alternativet.
– Att elda med ved är i dagens samhälle alldeles för tidskrävande. Glöm inte heller bort pellets som är ett ekologiskt uppvärmningsalternativ. Miljömedvetna konsumenter är också intresserade av solenergi, men få investerar i detta.