Karaoke är glädje över att få sjunga
Karaoke är inte bara något som överförfriskade personer ägnar sig åt på småtimmarna. Det är en hobby och en livsstil för otaliga goda sångare som gärna sjunger för publik, och de blir allt fler.
Titta Suopajärvi sitter vid ett av borden vid fönstret på restaurang Axel. Framför sig har hon listan över de karaokelåtar som står till buds och en hög med lappar.
Suopajärvi är ett välbekant ansikte på restaurangen, hon kommer ofta hit för att sjunga.
Det är hon inte ensam om. Kvällen är ganska ung och ett tiotal kunder sitter i båsen. Karaokevärden Henkka Úlan har fullt upp – nästan alla kunder vill sjunga.
Titta Suopajärvi lämnar in sin första lapp. På den står det Richard Marx Right here waiting.
– När man sjunger måste man öppna rösten. Därför har jag valt en låt som är ganska låg och lugn att börja med, säger hon.
Hon har haft karaoke som hobby i 18 år. Sin första karaokesång sjöng hon 1992 på Bar Janne, som var den första restaurangen som erbjöd karaoke i Borgå.
Musik har alltid varit en viktig del av hennes liv. Hon har studerat vid musikinstitutet sedan hon var tonåring, först klassisk musik och sedan jazz och pop, och sjungit i körer. Hon spelar också piano.
– Musiken är ett sätt för mig att få utlopp för mina känslor. Är jag ledsen väljer jag en mer melankolisk låt och är jag full av energi blir det något fartfyllt.
Ska vara roligt
Stämningen denna onsdagskväll på Axel är mycket varm. Publiken applåderar, ropar uppmuntrande kommentarer åt varandra och någon ger respons om ett framförande. De flesta känner varandra, de träffas ofta här när de kommer för att sjunga.
En del har bättre sångröst än andra, men det är inte det som är det viktigaste då man sjunger karaoke. Det viktigaste är att man sjunger med inlevelse, övervinner sig själv – och har roligt.
– När man ser att den som sjunger ger allt och att låten kommer från hjärtat känns det bra. Det är roligt att titta på en sångare som lever sig in i sitt framträdande.
Att komma med elaka kommentarer om andra sångare hör inte till, och det händer sällan.
– Man respekterar de andra som sjunger. Bara att gå upp på scenen förtjänar en applåd.
Steget att gå upp och sjunga den första låten kan vara stort. Många väljer att sjunga tillsammans med en vän, för att få stöd.
– En del ber också mera erfarna karaokesångare att komma med, eller om råd om vad man borde sjunga.
Karaoke är personligt. Man väljer en sång som har betydelse för en själv och som känns viktig. Man måste ändå kunna ta sitt framförande med en nypa salt.
– Det händer att jag tappar bort mig, speciellt i nya sånger. Då brukar jag nynna tills jag hittar texten igen.
Vänner
Titta Suopajärvi sjunger i allmänhet nykter. Alkohol påverkar rösten och blir man full är det också svårt att hålla takten och få orden rätt.
En av de bästa sidorna med karaoke är att man träffar likasinnade på karaokebarerna. Sången förenar.
– Många karaokesångare har blivit vänner för livet. Jag vet vad de heter och vad de sjunger, men ingenting annat för det är inte viktigt.
Karaoke ordnas i Borgå onsdagar, fredagar och lördagar. När många vill sjunga blir köerna till karaoken snabbt långa och det finns kvällar då man endast hinner sjunga ett par sånger. Titta Suopajärvi lämnar in sina lappar i början av kvällen, när hon fattat sitt beslut om vad hon känner för att sjunga just den dagen.
– Det är lite som att ordna ett lotteri för sig själv, jag vet ju inte viken sång jag ska sjunga som följande.
Innan hon greppar mikrofonen och sjunger en ny sång inför publik övar hon. Youtube är en guldgruva, och där kan man också hitta olika arrangemang. Att sjunga kontinuerligt är också nödvändigt. Också en bra sångröst rostar om den inte används.
– Att sjunga är som att hålla på med idrott, man måste träna musklerna så ofta som möjligt för att vara bra, jämför hon.
Jukebox i huvudet
Låtlistorna varierar från bar till bar, men Titta Supajärvi brukar alltid hitta något att sjunga. Vad det blir en viss kväll beror på många faktorer, vilket humör hon är på, vem hon är tillsammans med och var hon sjunger.
Hon sjunger helst på engelska, någon gång på svenska, sällan på finska. Den absoluta favoriten är Queens kända låt Bohemian Rhapsody.
– Varje gång jag sjunger den hittar jag något nytt att betona i sången, jag tröttnar aldrig på den.
Bonnie Tylers Total Eclipse of the heart är en annan favorit och den står i tur under kvällen på Axel.
När man sjunger mycket lär man sig en hel massa låtar och vissa snappar man upp utan att egentligen registrera att man gör det.
– Jag har många sånger i huvudet som jag inte ens vet om att jag kan innan jag hör dem, huvudet är som en gammaldags jukebox.
Att sjunga karaoke är inte bara att sjunga, det är att sjunga inför publik. Det är också en del av charmen.
Regler styr
Alla karaokebarer har också sina egna låtlistor och de byts rätt sällan. Det beror på att restaurangerna betalar avgift för upphovsätten på karaokemusik. Det tycker Suopajärvi är bra.
– Jag är själv medlem i Teosto och jag tycker det är mycket viktigt att man följer de regler som finns.
Karaokesångaren sjunger för sig själv, men också för sin publik. Speciellt senare på kvällarna då folk fått sig en öl eller två innanför västen brukar det bli livligt på dansgolvet då någon sjunger en låt som folk känner till.
– Till exempel låten Hands up, den fungerar varje gång.
Likadant är det då någon väljer att sjunga en vals. Då brukar det bara ta några sekunder innan de första paren svänger ut på parketten.
Titta Suopajärvi jobbat som chef för kabinpersonalen på ett flygbolag och har i jobbet flugit över hela världen.
– Jag har sjungit i många länder, också på flygplan och på båtar, säger hon.
Karaoke föddes i Japan och har sedan spritt sig i världen. Titta har sjungit karaoke i Japan, Korea och Kina. Hon har sjungit på den bland finnar kända finska schlagerbaren på Gran Canaria, hon har sjungit i Portugal. Titta Suopajärvi tävlade en del tidigare, mest i lokala tävlingar men har också klarat sig i större sammanhang.
– Just nu har jag tävlingspaus, jag övar, säger hon.