Fiffigare än de flesta
Hör man till Mensa är man smart. Men det syns inte utanpå vilka som har en intelligens som bara två procent av befolkningen kommer upp till och som ingår i den exklusiva klubben.
Vid bordet sitter två unga vuxna som ser ut som precis vem som helst annan i kaféet. Skillnaden är att det är ordförande och vice ordförande för Mensas lokalavdelning i Borgå som sitter här.
Att vara intelligent och ha bevis på det är ingenting som förändrar ens värld, åtminstone inte för Karin Hammarström och Jussi Väänänen. De har alltid vetat om att de haft lätt för problemlösning och de fascinerades båda av kvistiga uppgifter när de var yngre. Steget till att göra Mensas intelligenstest var inte långt, när tiden var mogen för ett par år sedan tog de testen med ett resultat som gav dem båda tillträde till föreningen.
– Mensas medlemmar finns i alla sociala klasser och yrkesgrupper. Man ser inte utanpå vilka som hör till gruppen, säger Karin Hammarström.
Men det finns ett drag som utmärker en medlem.
– Nyfikenhet är ett karaktärsdrag som många har. Man är intresserad och nyfiken på spel och kvistiga problem och uppgifter, säger Jussi Väänänen.
För medlemmarna
Mensa är en förening, och inträdeskravet för att få bli medlem är att man har en IQ på minst 131. För både Väänänen och Hammarström var det naturligt att gå med i den lokala föreningen efter att de klarat testet.
– Vi träffas ungefär en gång i veckan och ordnar utfärder och program för medlemmarna, säger Hammarström som var ordförande för Borgåavdelningen, med ett fyrtiotal medlemmar, i fjol.
I år har Väänänen tagit över klubban.
Speciellt gemenskapen inom föreningen är viktig.
– Jag har fått många vänner via Mensa, vänner över hela världen, säger Hammarström.
– När man umgås med sina Mensa-vänner vet man att man åtminstone har en sak gemensam, säger Väänänen.
Testen visar
Mensas intelligenstest är öppna för alla och lika i hela landet.
– De som klarar testet med tillräckligt högt resultat är ändå flera än två procent av dem som tar testet. Man kommer med större sannolikhet till testtillfället om man tror att man kan klara det, säger Väänänen.
Testet får man ta på nytt en gång – men bara en.
– Alla kan ha en dålig dag, konstaterar Väänänen.
Karin Hammarström minns att hon blev lite överraskad när hon fick resultatet från testet, men att det samtidigt kändes frigörande att veta.
– Att klara testet gör en ändå inte till en bättre människa eller till någon som kan svara på allt, säger hon.
Inom gruppen jämför man inte resultat. Varken Hammarström eller Väänänen har heller trumpetat ut sitt testresultat. Det är de närmaste som vet, och om någon frågar så sticker de inte under stol med att de är med i Mensa.
Test i Borgå
I Borgå planeras tre test under det här året. Följande test är den 25 februari klockan 18.30 på Paahtimo.
Testaren Juha Takala tycker att intelligenstestet är ett utmärkt sätt att lära sig mera om sig själv.
– Folk mäter sitt blodtryck och vet vad de har för skonummer. Att känna till sin IQ är också ett sätt att känna sig själv.
Svaret får man i ett slutet kuvert hem till sig.
– Endast psykologen som går igenom testsvaren och den som testats vet om hur det gått. Vi vet bara hur det gått om en som vi testat sedan blir medlem i Mensa, säger Takala.
Gränsen i Wechslers test, som används i dag, är 131 poäng. 98 procent av befolkningen har mindre IQ än det . Något högsta IQ kan man inte mäta, det kan i princip vara nästan hur högt som helst. Den största delen av befolkningen har ett IQ på omkring 100.
Själva testet tar 20 minuter att göra, och förhållandena är så lika som möjligt för alla under tillfället. I medeltal kommer ungefär tio personer till testerna i Borgå. Alla är välkomna.
– Om man tycker att man inte tänker lika som andra kan det vara bra att komma och testa sig. Man kanske bara tänker på ett annat spår än andra.
Takala betonar att ett högt IQ inte ska förväxlas med andra egenskaper. Människan är en komplex helhet.
– När resultatet från testet kommer får man leva med det, oberoende av vilket det är. Det kan vara besvärligt för någon som väntat sig ett högre resultat, säger han.
Intelligent inte snorkig
Intelligenskvoter och Mensa-medlemskap kan vara känsliga saker. Både Väänänen och Hammarström har stött på fördomar och på folk som frågat om de tror de är förmer än andra för att de är med i Mensa. Men de flesta är nyfiket positiva.
– I Finland värderas intelligens och inställningen till oss är oftast bra. Vi är också öppnare här än i andra länder, säger Hammarström.
– Intelligens är inte heller allt. Att man är med i Mensa betyder absolut inte att man är perfekt, säger Väänänen.
Juha Takala tycker det är lite komiskt när han hör folk som tror att alla medlemmar i Mensa är läkare eller Nobelpristagare.
– Det är helt vanliga människor, och vi lever helt vanliga liv, säger han.
Men visst är det uppfriskande att träffa folk som tänker i samma banor. Alla tre uppskattar träffarna och talar om en gemenskap där man får vara sig själv och där alla i princip har rätt under diskussionerna.
– Jag tycker det är roligt att vara intelligent och att höra till Mensa, säger Karin Hammarström.