Husvagnsby bjuder på fin gemenskap
Hummelpäravägen slingrar sig fram genom skogen, plötsligt syns öppning och på ena sidan om sandstråket öppnar sig havet. På andra sidan breder ett gytter av vitblänkande husvagnskroppar ut sig. Det här är Skeppars, de östnyländska campingentusiasternas Mecka.
BORGÅ Solen har gått upp 7.42. Simplatsen är öde, havet ligger stilla och stadens brygga gapar tom. Den här tiden på året är viken fri från snurrebåtar, det är tyst och det enda ljudet som tränger sig på är fåglarnas kvitter. Uppe i sluttningen, mellan martallar, små bergsklackar och sandpartier, breder husvagnsbyn ut sig.
– Cirka sextio vagnar står på säsongplats här på Skeppars, 15–20 av dem är bebodda också vintertid. Det finns till och med de som åker till jobbet härifrån, säger Kaj Saarinen som är ordförande regionens husvagnsförening, SF-Caravan Itä-Uusimaa.
Husvagnsområdet på sydvästra Vessö är prydligt och väl skött. Koncentriska ränder märker sandplanen kring receptionsbyggnaden – här har någon gått fram med räfsan. När vi rundar knuten och går förbi tvättstugan får vi syn på ett par med varsin kratta i händerna. Det är helsingforsarna Leena Maho och Hannu Sunell som passar på att ta en nypa frisk luft.
Fin miljö
– Här finns alltid någonting att göra utomhus och miljön är fantastisk. Inte vill man ju sitta inne i vagnen och uggla hela tiden, men efter lite kroppsarbete är det skönt att mysa inomhus, säger Maho.
Det är varmt och ombonat i husvagnen, skönt att sitta och trivas om kvällarna. Leena Maho brukar lösa korsord och sudokun eller titta på teve. Och så vinterbadar hon.
– Jag tror vattnet är 3-gradigt just nu, i går räknade jag till 60–70 simtag, berättar hon.
De mobila hemmen ligger ganska tätt, det gör att man automatiskt har lite koll på grannarna. Några vagnar bort håller en annan inbiten vintercampare till. Ivriga skall transplanterar sig genom vagnväggen varpå Mirja Koivisto-Malin slår upp dörren. Hon lugnar spanielarna Zico och Mökö och tar med dem ut på terrassen.
– Jag kom hit för några dagar för att pusta ut inför julruschen, säger hon.
Portabel stuga
Familjen har haft husvagnsplatsen i fem års tid och Koivisto-Malin tycker att vagnen är ett utmärkt surrogat för en sommarstuga. Det stora plusset är att man slipper påtandet som stuglivet för med sig. Den här stugvarianten är dessutom portabel, om somrarna brukar familjen åka på husvagnssemester.
Rabatterna ligger gråtrista. De bergiga partierna är glashala – det gäller att gå försiktigt. En dam i vit fleece och plasttofflor planterar vant fötterna på berget, det är Ragnhild Rintala som tagit en sväng till tvättstugan. Familjens husvagn ligger på paradplats uppe på en liten sluttning. Mellan svajande tallar blänker Hummelpäran i bleksolen, utsikten är hisnande.
Det märks att julen i är antågande. En julgran prydd med små lyktor tronar på terrassen utanför Ragnhild och Juha Rintalas husvagn och när vi blir bjudna att stiga ombord möts vi av pepparkaksdoft. Två stora pepparkakshjärtan med värdparets namn i snirklig kristyr hänger i köket och på arbetsbänken står en knoppande amaryllis.
Praktiskt boende
Ragnhild Rintala visar oss runt i den rymliga husvagnen; den är relativt nyinskaffad och motsvarar allting som frun i vagnen vill ha i sitt rullande hem.
– Jag ville ha köket skilt i fören. Jag tycker om att laga mat och nu har jag ett fungerande kök, säger hon och förevisar gasspisen som också har ugn.
Paret tycker att husvagnslivet är väldigt praktiskt och de trivs bra på Skeppars. Just nu trivs de till och med så bra att de bor på husvagnsområdet.
– Det är reparationsarbeten på gång hemma i vårt höghus i Borgå och där är så dammigt och bullrigt att vi inte kan vara där. Så vi bor i vår husvagn, det går hur bra som helst. Nu har vi varit här i en månad och det blir väl två till, säger Ragnhild Rintala.
– Nu går det ju bra att vara här när det inte är så mycket snö som under de senaste vintrarna, inflikar Juha Rintala.
– Men å andra sidan så är det bra med vardagsmotion, bra med lite body, replikerar frun.
Hemma bäst
Taisto Lahtinen är ute och rastar fjärilshunden Täplä. Lahtinen är ansvarig för området, det är han som med jämna mellanrum åker från hemmet i Borgå ut till Skeppars och går runt och kollar att allting är i skick. Också han har en permanent plats för sin husvagn.
– Vars och ens vagn är den bästa vagnen, säger han tveklöst.
Enligt Lahtinen börjar det bli trångt på området. Nu går smärtgränsen vid strax under hundra vagnar.
– Det borde rymmas minst 150 vagnar här, då kunde vi dra den största nyttan av husvagnsfolket som vill komma hit. Området är väldigt populärt, speciellt sommartid, och det är trist att tvingas säga att ni inte ryms, det är slutsålt, säger han.
Skeppars slukar många talkotimmar för de engagerade i husvagnsföreningen. Billigt är det inte heller. Ordförande Kaj Saarinen berättar att bastun förnyades för bara en månad sedan och golvet i det gemensamma brasrummet byttes för en tid sedan ut mot ett nytt.
Träffpunkt
– Brasrummet är hela områdets hjärta, vårt "riemuliiteri", vår festlokal. Det här är platsen där vi träffas och trivs tillsammans.
Här kan man sjunga karaoke, barnen kan spela bordtennis eller fotbollsspel. Här brukar föreningen också ordna sin årligen återkommande grisfest och ärtsoppsträff.
– Jag firade min 70-årsdag här med orkester och allt, berättar Saarinen.
Olika slags reparationsarbeten sväljer omkring 10 000 euro årligen. Nästa år väntar ett stort projekt: gråvattensystemet ska läggas om och kostnaderna väntas klättra till närmare 70 000 euro. För det projektet har föreningen fått bidrag från Aktiastiftelsen i Borgå.
– Det fungerar inte om området är misskött och byggnaderna i dåligt skick. Nästan hotellnivå är nog husvagnsfolkets krav, konstaterar Kaj Saarinen.