En riktig julbisi talar Borgåsvenska
Det är bråda tider för julgubbar och -tomtar. Det passa Oscar Lökfors som är frivillig julgubbe hela december. Själv firar han jul i juli.
Oscar Lökfors i Tolkis är julgubben med stort J. Eller egentligen inte.
– Jag är julbisi, en finlandssvensk julbisi, säger han.
Som julgubbe på en av Sverigebåtarna är han både julgubbe och julbisi, och dessutom jultomte för svenskarna och Santa för de andra nationaliteterna på båten. För östnylänningarna är han julbisi.
Oscar har ställt upp som julgubbe i omkring femton år,
alltsedan en kompis en gång ringde och bad honom komma för att sköta den viktiga uppgiften en jul.
På den vägen är det. För åtta år sedan ombads han vara julgubbe på Silja Galaxy som går mellan Åbo och Stockholm. På den tiden jobbade han med datorer.
– Jag brukade spara min sommarsemester till december och hade jag ingen kvar tog jag tjänstledigt för att vara julgubbe på båten. Det är som att vara på semester det också, få dalla omkring och dela ut karameller till barnen, säger han.
Sedan ett drygt år jobbar han på båten året om, så nu gäller i stället dubbla skift – i taxfreebutiken och som julgubbe. Det betyder att han jobbar i stort sett i ett streck fyra veckor före jul.
– Som bonus få jag vara med på tre julmiddagar för personalen. Vi har tre kaptener som alternerar och alla har sin egen julfest.
Fritt jobb
Att vara julgubbe har sina sidor.
– Det är lite som att vara Lilla My. Man kan säga nästan vad som helst och komma undan med det.
Samtidigt får man vakta sin tunga så att man inte målar in sig i ett hörn. Barnen har sin bild av julgubben och det gäller att passa in i den.
På båten är en stor del av passagerarna svenskar som ibland reagerar på Oscars breda finlandssvenska.
– Jag brukar säga att tomten kommer från Finland och att jag därför talar så här.
Oftast får han stöd av de svenska barnens föräldrar, det här är den riktiga tomten. Värre var det den gången han som svar på frågan var hans renar stod svarade att de var uppe på helikopterplattan.
– En mamma kom lite senare och klagade på att de inte kunde hitta renarna. De hade varit uppe och letat efter dem. Hon trodde tydligen också på julgubbens flygande renar.
Ibland kan också julgubben få problem. De som i allmänhet står för problemen är inte barnen eller deras föräldrar utan unga vuxna, ofta berusade män.
– Det har hänt att jag fått använda käppen för att hindra dem från att dra mig i skägget.
Busarna är till all lycka inte så många, de flesta gillar julgubben.
Gillar ungar
Julgubben finns till för barnen. En förutsättning för att lyckas som julgubbe är att man gillar barn, och det gör Oscar. De flesta gillar också julgubben, men det händer med ojämna mellanrum att någon liten börjar gråta då han eller hon äntligen får träffa julgubben.
Ibland när föräldrarna vill fotografera barnen tillsammans med julgubben får Oscar vara uppfinningsrik för att lyckas komma på samma bild som barnet som inte vill.
Till båtens julgubbe hör att välkomna passagerare ombord, dela ut godis och naturligtvis ordna aktiviteter för barnen och lyssna till deras julklappsönskemål. Bollhavet är platsen där man säkrast kan råka på julgubben.
– Önskemålen är ganska olika. En del vill ha en pekplatta och andra vill ha en slickepinne.
Bland de roligare uppgifterna är att följa med barngrupper upp till kommandobryggan. Det uppskattar både barnen och julgubben, som varit där otaliga gånger tidigare.
Många av barnen ritar teckningar eller skriver önskelistor som de ger till julgubben. Oscar brukar hänga upp dem i bollhavet, förutom vissa utvalda som får hänga i hans hytt.
– Den bästa föreställer julgubben och Mumintrollet tillsammans.
Det gamla talesättet att alla känner apan men apan känner ingen gäller i högsta grad för julgubben. Eftersom Oscar jobbar på båten som går från Åbo är det inte så ofta han stöter på bekanta ombord. Men det händer, och då brukar det ta en stund innan den bekanta personen inser varför just han eller hon är så utsatt för julgubbens skämt.
– Jag har faktiskt också blivit igenkänd på rösten en gång. Det var en sommar här i Borgå på ett evenemang. En kvinna frågade om det är jag som är julbisin. Hon hörde det på min röst.
Jul i juli
Det blir inte så mycket julfirande hemmavid om man är julbisi hela kvällen. I år kommer Oscar i land i Åbo klockan 8 på julaftonsmorgonen efter sina veckor ombord. Det tar några timmar att komma till Borgå, och efter det behövs några timmars sömn. Det första julgubbsuppdraget har han klockan 15 och sedan löper det på hela kvällen.
– Jag hade bestämt att jag inte skulle vara julgubbe i år utan fira jul med familjen, men så ringde den första och jag kan inte säga nej, säger han lite urskuldande.
Egentligen vill han inte säga nej.
En fördel med att vara upptagen både månaden innan jul och på julafton är att man inte får någon julstress.
– De julklappar jag köper handlar jag i taxfreebutiken på båten. Det vet folk vid det här laget.
Det blir inte mycket julfirande till jul. I stället firar Oscar och hans kompisar sedan flera år tillbaka jul i juli, komplett med julgran, skinka, lådor, glögg och julsånger. De julpyntar och äter pepparkakor.
– Det är roligare än kräftskiva, julmaten kan man ta hur mycket man vill av utan att behöva jobba för varje munsbit.
Och naturligtvis är Oscar Lökfors julbisi också under det firandet.