Detaljerna ännu i det blå kring ny vårdreform
ÖSTNYLAND. Vad reformen egentligen innebär för Östnyland ser man först när lagtexten är klar. Ännu vet ingen hur mycket kommunernas makt beskärs i framtiden.
Fem stora vårdområden tar från början av 2017 hand om hela sjukvården och socialvården i Finland. De här specialansvarsområdena, på finska Erva, får makten över pengarna medan kommunerna också i fortsättningen ska delta i serviceproduktionen. Östnyland hör till Södra Finlands vårdområde, som täcker hela Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen.
Man säger att det nya förslaget till vårdreform gör situationen bättre för den enskilda patienten. Vården ska bli mer rättvis och jämlik.
Men ingen vet om de nya vårdområdena till exempel ska bestämma om var hälsovårdsstationerna placeras och hur många långvårdsplatser som behövs.
Pia Nurme, social- och hälsovårdsdirektör i Borgå, vet inte om hon ska tycka att den färska vårdreformen är bra eller dålig.
– Jag vet för litet och har inga detaljer. Allt man hittills har gett ut handlar mest om stukturerna och mycket litet om innehållet, vilka förändringarna blir för kommunerna och för invånarna. Det är ännu svårt att föreställa sig vad det egentligen handlar om.
– Lagförslaget som görs upp under våren och som ges ut till bland annat kommunerna i början av juni ger säkert mera konkreta svar på mina frågor.
Nurme konstaterar att lösningen kom överraskande.
– Det känns dramatiskt. Jag tolkar ändå att den som får makten, alltså de så kallade Erva-områdena, specialansvarsområdena, kommer att bestämma om vilken service som erbjuds var.
– I de uttalanden och förklaringar som hittills har figurerat i medierna har socialvården berörts alldeles för litet. I dag har kommunerna ett mycket varierande utbud av sociala tjänster. Det återstår att se hur de nya vårdområdena kommer att ta itu med den frågan.
Slutlig lösning
Nurme tror ändå att den nya lösningen nu blir den slutliga.
– Det är så många centrala organisationer och intressebevakningsgrupper som har tagit ställning för den nya modellen.
Beslutsfattandet i de nya jättestora områdena kommer troligen att skötas enligt samkommunsmodellen. Kommunerna får en representation, men inom ett vårdområde som i södra Finland har närmare två miljoner invånare förstår alla att enskilda kommuner, som Borgå med 50 000 invånare, inte har mycket att säga till om.
– Sedan återstår ju frågan om hur mycket av utförandet som delegeras till kommunerna, säger Nurme. Alla små detaljer kan de stora vårdområdena inte besluta om.
Kommunens roll
Mikaela Nylander, stadsfullmäktiges ordförande i Borgå och Svenska riksdagsgruppens ordförande, anser att det viktigaste i det lagstiftningsarbete som snart ska påbörjas är att man klart definierar kommunernas roll i den nya vårdmodellen och att den svenska servicen kan garanteras.
– Det finns möjligheter att stärka primärvården. Det viktiga är att vi nu river barriärerna mellan primärhälsovården, den specialiserade vården och socialvården.
Nylander hoppas att den nya vårdmodellen kan ge invånarna större valfrihet, att vi kan närma oss den modell som används i Sverige, där pengarna går med invånaren som själv får välja var hon eller han tar sin vård.
– Det handlar om stora förändringar. Vårdområdena kan beställa service av kommunerna, av privata producenter och av tredje sektorn.
Vårdreformen och kommunreformen går inte mera hand i hand, eller gör de?
– Det är klart att man ännu i lagtexten kan bestämma att de fem vårdområdena kan beställa tjänster bara från kommuner av en viss storlek, säger Nylander. På det sättet kan man ännu få med en strävan efter större enheter också i vårdreformen.
– Men själv bedömer jag just nu att vårdavgörandet kanske gör de mindre kommunerna mindre intresserade av att gå samman till större enheter. Social- och hälsovården utgör ungefär femtio procent av mindre kommuners hela budget. När de nu berövas bestämmanderätten över den delen kanske de inte mer ser någon nytta med större kommuner. Andra kanske resonerar att det blir så litet kvar som kommunen kan bestämma över att de därför vill fortsätta kommunreformprocessen.
Får behålla läkarmottagningen?
Kommundirektör Tiina Heikka i Lappträsk tror inte att reformen påverkar Lappträsks intresse att delta i kommunreformsdiskussioner på något sätt.
– Vi är en så liten kommun att vi måste diskutera vår framtid i vilket fall som helst. Men jag har ännu inte diskuterat frågan med kommunens beslutsfattare.
Lovisa sköter i dag hela hälso- och sjukvården för Lappträsk.
– Äldrevården har vi ännu i egna händer, men enligt det nya vårdförslaget går också den biten över till de nya vårdområdena, säger Heikka.
– Man har sagt att närservicen ska garanteras men vad det betyder i praktiken i ett jättestort vårdområde återstår att se. Först när lagtexten och de praktiska tillämpningarna är klara vet vi om vi kan få behålla vår läkarmottagning och vårt äldreboende i Lappträsk.
Sämre i Sibbo
I Sibbo konstaterar social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko att det finns många öppna frågor i det nya förslaget.
– Meningen är att servicen ska bli mer jämlik, och det betyder väl att när vi har haft det bättre än i medeltal i Sibbo så väntar i fortsättningen en försämring av servicen för Sibboborna.
– Jag ser inte nyttan klart och tydligt. Man har bland annat talat om att minska på antalet anstaltsplatser för den äldre befolkningen. I Sibbo ligger vi precis på den rekommenderade nivån.
– Jag är också orolig för den svenska servicen, hur ska den garanteras i den nya vårdmodellen?
Kokko är rädd att många av kommunens utvecklingsplaner får läggas på is inför vårdreformen.
– Vi har planerat för en ny mottagning för både hälso- och socialvård i Söderkulla. Nu vet vi ju inte om det alls är motiverat, enligt det nya ansvarsområdet, med två hälsostationer i Sibbo. Och kanske vi måste tänka lika med all annan utveckling.
Jämfört med det tidigare förslaget till vårdreform ställer sig Kokko ändå litet mer positivt till det nyaste alternativet.
– Så långt man nu vet något om det nyaste förslaget så verkar det ändå litet bättre än det gamla.
– Men frågan är om vi alls behöver fortsätta att jobba med vårdfrågor inom våra kommunutredningsgrupper, i Östnyland och Mellan-Nyland. Nu verkar det ju som om allt redan är avgjort.
Säkert förändringar
På vilket sätt kommer då den nya vårdmodellen att påverka Borgå sjukhus?
– Det kan jag inte svara på i det här läget, säger sjukhusdirektör Sune Lang. Den nya modellen kom som en stor överraskning och vad den kommer att föra med sig på det konkreta planet återstår att se.
– Däremot ser det ju nu ut som om man kan förverkliga den integrering mellan primärvården och den specialiserade vården som har efterlysts.
Lang konstaterar att det säkert blir förändringar jämfört med nuläget.
– Pengar vill man spara och det kan i värsta fall betyda att man skär i servicenivån, kanske i jämställdhetens namn.
– Jag vill ju tro att det ska bli bättre. Mycket hänger på dem som nu fortsätter beredningen och skriver lagtexten.